2005 Rovittello Etna Rosso Benanti

Röda viner från trakterna av Etna verkar inte vara riktigt lika stekheta som för något år sedan. Om Etna Rosso är, eller var, en modenyck vågar jag inte uttala mig om, men en flaska fick följa med hem för några veckor sedan.

Vinerna från trakterna av den sicilianska vulkanen innehåller ofta nerello mascalese och nerello cappuccio. I detta vin är andelarna 80 respektive 20 procent. Benantis Rovitello har fått mogna i 16 månader i franska fat. På sistone har jag skrivit en del om etiketters utformning. I detta fall har en tavla av klassiskt snitt som skildrar ett vulkanutbrott använts. Det är snyggt och bidrar till att väcka min köplust. 

Doften är påtagligt sötfruktig och gränsar nästan till russin. Jag uppfattar det dock inte som något negativt. Körsbär och plommon bidrar till att ge ett rätt så generöst doftspektrum. Tiden som tillbringats i faten märks i doften som ger en del rondör och goda förnimmelser som läder och en aning kaffe. En aning örtighet och lite mineral bidrar också till att ge detta vin med begynnande mognad ett rustikt drag. 

Den solmogna frukten återkommer bland smakintrycken med söta körsbär och mörka skogsbär. Det vägs upp av lite frisk lingonsyrlighet. Jag antar att det är faten som står för ett inslag av kakao i smakpaletten. I övrigt har vinet kommit en bit på väg mot mognad med en viss läderartad struktur och ett allmänt lent, runt och fylligt anslag. Men det är fortfarande bett kvar i både tanniner och syrlighet. Eftersmaken är lång och behaglig. 

Summa summarum är Benantis Etna Rosso ett riktigt gott och köpvärt vin. 

Varnummer: 90367 

Pris: 199 SEK

Siciliansk aftonsång

En kall februariafton återuppstår vinsällskapet och under min ledning provas fem sicilianska viner. Min kunskap om sicilianska viner är minst sagt eftersatt och därför tyckte jag att det var läge att prova fem viner från denna ö. Vad jag förstått så är viner från Etna stekheta och därför fick tre viner från denna del av Sicilien plats i startfältet. De övriga två är gjorda på Nero d´Avola av Donnafugata och Planeta, två välrenommerade producenter som jag förstår det.

I trakterna av Etna används två varianter på Nerellodruvan som tydligen skall vara korsningar mellan Sangiovese och en annan okänd druva. Nerello Mascalese har fått sitt namn från ursprunget i Mascariplatån medan Nerello Cappuccio har fått sitt namn från att vinrankan tillåts växa fritt och att löven faller som en mantel runt druvklasen. Nero d´Avola har också sitt ursprung på Sicilien och är den främsta rödvinsdruvan på denna ö.

Vinerna presenteras i den ordning som vi rankade dem.

På femte och sista plats placerade vi 2009 Tenuta delle Terre Nere Etna Rosso. Vinet är framställt av Nerello Mascalese. Hallonsaft och artificiell rabarbersaft med lite mineral noterade jag bland annat i doftprotokollet. Smaken var åt det lättare hållet, nästan som ett rosévin, med körsbär och grapebeska. Mer intressant än god tyckte jag.

Varunummer: 71981

Pris: 123 SEK

På fjärde plats satte vi 2007 Cottanera Etna Rosso som gjorts på 90 procent Nerello Mascalese och tio procent Nerello Capuccio. Doften är riktigt intressant med markerad smörighet och en slags smutsighet, röda bär, stendamm och lite charkuteri. Smaken är kärv, med körsbär, röda bär, kola och en lång eftersmak.

Varunummer: 99898

Pris: 299 SEK

På tredje plats kom 2008 Tenuta delle Terre Nere Etna Rosso Guardiola som gjorts på Nerello Mascarello till 98 procent och de övriga två procenten utgörs av Nerello Capuccio. En god doft med röda bär, charkuterier, stendamm och lite fat. I munnen är vinet påtagligt kärvt med fat, körsbär, röd citrus och grapebeska. Till en biff dricker jag gärna detta vin.

Varunummer: 71982

Pris: 299 SEK

På andra plats kom 2006 Planeta Santa Cecilia som enbart består av Nero d´Avola och som saknar geografisk ursprungsbeteckning, vilket innebär att det är en IGT. Doften är god, även om den är märkligt godissöt doft och med ett spektrum som tämligen väl torde avspegla innehållet i en påse med Bassets vingummin. Björnbär, viol, Physalis och sötlakrits noterades bland annat. Basset´s vingummin går igen i smaken och kompletteras med generöst med fat. Ett riktigt gott vin.

Varunummer: 72852

Pris: 249 SEK

Vinnare blev 2006 Tancredi från Donnafugata som består av 70 procent Nero d´Avola och 30 procent Cabernet Sauvignon. Contessa Entellina DOC är den geografiska ursprungsbeteckningen. Doften innehåller först källartoner innan den mörka frukten tar vid med björnbär, svartvinbär, röda bär och fattoner. Smaken domineras även den av mörk frukt med körsbär, björnbär och grafit från Cabernet Sauvignon. Riktigt gott tyckte jag även att detta vin var.

Varunummer: 86791

Pris: 259 SEK

Intressant nog fann jag paralleller till Pinot Noir i de tre vinerna från Etna då de hade en aromatisk bärighet. Ännu en gemensam nämnare var en anstrykning av aprikos som gjorde sig påmind under kvällens lopp. En samstämmig åsikt var att vinerna från Etna tyvärr är våldsamt överprissatta. Även om vinerna var intressanta och goda så var det inte någon som kunde tänka sig att köpa fler flaskor till de priser som de betingar på bolaget.

De två vinerna gjorda på Nero d´Avola var avgjort tyngre och mörkfruktigare. Eller med andra ord, de var helt enkelt något godare än de tre Etnavinerna. Sicilien är en del av Italien som länge pockat på min uppmärksamhet så det var roligt och intressant att göra en inbrytning.