2011 Emilio Moro

Sommaren börjar ge vika för hösten och när temperaturen börjar sjunka är det dags återigen för lite mer murrig mat och kraftiga rödviner. Till rödvinsbrässerade lammlägg fick det bli en spanjor från Ribera del Duero. 

Färgen är imponerande tät, nästan med drag åt det svarta hållet.

Doften är generös, kompakt och modernt stukad med mörka plommon, körsbär och björnbär, en påtaglig kryddighet, läder och fatvanilj. 

Det generösa och fylliga anslaget återfinns även i smaken som bjuder på mörk frukt med plommon, björnbär bakkryddor, kaffe och kakao samt en del fat. Kroppen är fyllig och något vidare motstånd bjuds inte av tanniner eller syrlighet. Ett modernt och drickvänligt vin som slinker ner i snabb takt, eller om man så vill, ett bra vin för att mildra saknaden efter den gångna sommaren. 

Varunummer: 71486

Pris: 184 SEK

2009 Barbaresco Nubiola Pelissero

För något år sedan drack jag årgång 2008 av detta vin med välbehag, men ryggade tillbaka inför prisdifferensen mellan Sverige och Danmark. Så när årgång 2009 dök upp på bolagets hyllor och priset hyvlats av med en hundring jämt tvekade jag inte, utan klippte till på en flaska.

Tyvärr är intrycket inte alls lika positivt som sist. Doften är dämpad och smakintrycket domineras av bittra tanniner och något grovhuggen syrlighet. Något mörka körsbär, svart te, antydan till fat och en aning läkerol noterar jag bland smakintrycken, innan lusten tryter. På egen hand är vinet gott, men till maten blir det dock uppenbart att det är för lite frukt och för mycket syrlighet och kärvhet. Hela bygget känns faktiskt lite obalanserat och grovhugget. Jag tror inte att det kommer bli så mycket roligare med lagring då det finns för lite frukt den dag de bittra tanninerna slipats av och syrligheten mildrats.

Ett gott vin för all del, men inte så mycket mer än så.  

Varunummer: 92236

Pris: 199 SEK

2004 Barolo Serralunga Paolo Manzone revisited

För fyra år sedan uppskattade jag Paolo Manzones barolo så mycket att jag lade undan ett par flaskor. Nu var tiden inne för att se om vinet möjligtvis utvecklats positivt med tiden. På grillen lades fläskkotlett i bit med svålen kvar som späckats med rosmarin, salvia och lagerblad.

Jag hade kanske inte förväntat mig en såpass distinkt stallighet, som inte ville försvinna helt även efter lite vädring. Efter hand utvecklades en elegant och diskret doft av Ekströms pulvernyponsoppa, tjära, rosor och körsbär. 

Smakintrycken var disketa, kärvheten och syrligheten nerslipade och frukten mogen och utvecklad. Körsbär, jordgubbe, lakrits och tjära var sådant som jag noterade. Till maten fungerade det väl och det var gott och behagligt, men aningen för diskret för att jag skall tända på alla cylindrar. Lite mer tryck hade inte skadat. 

Pris: 289 SEK

2011 Il Sasso Piaggia

Om det finns någon motsvarighet till comfort food inom vinvärlden torde det för mig vara en rikt generös och mullig toskanare med tät, mörk körsbärs- och plommonfrukt och en väl definierad dos fat som balanseras upp av en uppfriskande kärvhet och syrlighet.Omedelbar behovstillfredsställelse levererades av 2011 Il Sasso.

Intressant nog består druvblandningen av 70 procent Sangiovese, 20 procent Cabernet Sauvignon och tio procent Merlot.

Det är bara att beklaga att vinet är slut på Systembolaget. Dock finns enstaka flaskor kvar i några butiker som det är värt att jaga rätt på. Om årgång 2012 dyker upp på hyllorna ser jag inte någon som helst anledning att tveka.

Varunummer: 91217
Pris: 199 SEK

2012 Le Ragose Valpolicella Classico

Min fru har alltid varit väldigt svag för vinerna från Venetien om det så är enkel Valpolicella eller amarone. Själv har jag inte varit lika övertygad och jag hade gjort mig en slant genom åren om jag fått en krona för var gång som min fru bönat och bett om att jag skall köpa Zenatos ripasso. Vid sommarens utflykt till Holte i Danmark veknade jag och därför fick en flaska Valpolicella från Le Ragose följa med hem.

Druvsammansättningen är 50 procent Corvina, 20 procent Rondinella och 20 procent Corvinone. Utöver dessa 90 procentenheter lyckas procenten även trycka in 20 procent andra tillåtna druvsorter.

Till en barnvänlig variant av Biff Stroganoff kom vinet väl till pass en middag uti skärgården en varm sommarkväll härförleden. Förutsättningarna för en komplett redovisning av doft- och smakintrycken saknades, men några få ord hann jag ändå notera.

Doften är bärig med körsbär, blåbär, bittermandel och med en antydan till fatvanilj. Smaken är åt det lättare hållet med körsbär, blåbär och en örtig knorr, medan tanniner och syrlighet spelar en något undanskymd roll. Det här är så nära saft för vuxna som man kan komma. Nivån i flaskan sjunker raskt då vinet är mycket gott och drickvänligt i en bärig stil som inte är så överlastad som jag ibland kan uppfatta hos vinerna från Venetien. "Less is more" gäller även understundom i vinvärlden. Le Ragoses Valpolicella är ett vardagsvin som är väl värt att bunkra upp med.

Pris: 85 DKK

2008 Brunello di Montalcino Silvio Nardi

Varma och lata kvällar vid grillen leder ofta tankarna för mig till Toscana för passande viner. I går var det dags för en brunello från Tenute Silvio Nardi. 

Det första intrycket är faktiskt något av en besvikelse. Doft och smak lovar inte stordåd. Körsbären är mörka och ett något kryddigt och tjärliknande anar jag mig också till efter idogt sniffande. Smaken är avrundad, mjuk och utvecklad med mörk frukt och en del fatkaraktär. Och visst finns där hallon också?

God, men profillös blev det första inte särskilt muntra betyget.

Men till maten och med allt mer tid i glasen växte vinet betydligt. I botten en mörk körsbärsfrukt som efter hand fick sällskap av en allt mer ren och klart skönsjungande sangiovesefrukt, och då särskilt med en framträdande hallonton. Vi upplevde också vinet som väldigt väl balanserat och med mer kropp under kvällen. 

Så slutligen tycker jag att detta ändå är ett riktigt gott vin som jag kommer återvända till. 

Varunummer: 70114

Pris: 299 SEK