2008 Fontodi Chianti Classico

Syster med familj besökte oss i veckan. Vi bjöd på bräserad kalvstek med potatis som rostats i ankflott och en riktigt god gräddsås. Jag är väldigt förtjust i att bräsera kött med lite vin, vatten, gullök, morötter, vitlök och ett par lagerblad. Denna gång lade jag även i kryddpeppar, en kryddnejlika och stjärnanis i grytan. När köttet är klart är det väldigt enkelt att göra en sås på vätskan genom att reducera den kraftigt för att sedan hälla i ett par deciliter grädde som reduceras ytterligare för att få en smakrik och koncentrerad sås. Min fru är inte alltid lika förtjust, utan tycker att det kan bli väl brunt och murrigt ibland.

Till det drack vi en Chianti Classico från Fontodi. Det är en Chianti framställd på enbart sangiovese och som fått tillbringa ett år på franska fat. Jag hoppas på bättre tur denna gång då den första flaskan lämnades tillbaka med en konstig defekt som gav en märklig besk och bitter biton.

I glasen återfinns en underbart elegant körsbärsdoft med svart te, stendamm och en aning målarfärg. Det kan vara mitt doftsinne som bedrar mig, men jag tycker att det finns något slags släktskap med Piemonte. Den generösa fathanteringen är förvånansvärt diskret, och jag kan bara känna en gnutta kaffe.

Tanninstrukturen ger ett finkornigt intryck och syrligheten är pigg, precis som det skall vara. Smaken fortsätter på väl upptrampade stigar med relativt mörka körsbär och svart te för att fortsätta med stendamm, örtig kryddighet, en gnutta kaffe innan det klingar av med en frisk röd citruston.

Som sig bör fungerar Fontodis Chianti Classico synnerligen väl med maten. Det är ett riktigt gott vin som inte bör missas av de som uppskattar toskanska viner.

Varunummer: 95267 

Pris: 179 SEK

2011 Keller Riesling QbA Trocken

För att göra julstöket dagen innan julafton lite trevligare köpte jag en hummer och en riesling gjord av Weingut Keller. Någonstans i bakhuvudet skramlade detta namn runt när jag stod vid hyllan på systemet i valet och kvalet. Följaktligen fick en flaska följa med hem. Intresset ökar när jag sedan läser på nätet att det skall vara en av Tysklands mest välmeriterade vinproducenter. 

Hummern får enklast tänkbara sällskap av en hemmagjord majonnäs och en bit hembakat bröd medan skinkan går klar på grillen utanför och julklapparna till barnen slås in i papper. 

Det första jag tänker på när jag doftar på vinet är piggelin och en söt isglass från barndomen som kan ha gjorts med smak av tropisk frukt. Ett lätt blommigt anslag noterar jag också. Den söta fruktiga doften balanseras upp av citrus, mineral och ostronskal. Jag uppfattar doften som god, men faktiskt något diskret. 

Även i smaken förnimmer jag piggelin. Den söta och solmogna frukten kompletteras av grapefrukt, citron och en aning mineral som bidrar till att ge vinet en mycket läskande fräschör. Kroppen är åt det lätta hållet, men med mycket smak. Lite bubblor på glasets sidor är en utmärkt illustration av att vinet även har en spritsig karaktär. 

Keller Riesling QbA Trocken är på det hela tagen en mycket trevlig och läskande bekantskap utan att göra anspråk på att vara ett stort vin. En solid köprekommendation tycker jag att det är värt. 

Varunummer: 91287 

Pris: 149 SEK

2010 Barbera d'Alba Luciano Sandrone

För sju eller åtta år sedan drack jag en hel del barberaviner. Sedan försvann de från radarn utan någon uppenbar anledning. Nu är det dags igen. På jakt efter något att dricka till mellandagarnas småätande fastnar jag för en barbera från Luciano Sandrone. 

Min måttligt vinintresserade hustru utbrister på en gång: ”det var gott, det är väl inte Chianti?”. Jag vet inte vad jag gjort för fel när hustrun deklarerar hur skönt hon tycker att det är med ett avbrott i den strida strömmen av från ungt strama och syrliga skönheter från Toscana eller Piemonte. 

Jag släpper lös min analytiskt lagda sida inom mig och konstaterar att doften är saftig med blåbär, viol och läder som för tankarna till rhônska viner från den norra delen. Den italienska hemvisten visar sig i de söta körsbären som ackompanjeras av en aning lakrits och stendamm. På det hela taget är doften god. 

Smaken är saftig och generös med blåbär och körsbär samt ett lingonsyrligt bett i avslutet. Lakrits och en bordeauxaktig grafitton noterar jag också. Lägg därtill kaffe och kakao samt en del läder.

Jag tycker att denna barbera är god medan min fru är mer begeistrad och tycker att det är jättegott. Så om min fru får råda blir det en klockren köprekommendation medan jag nöjer mig med att konstatera att det är gott vin som förtjänar att provas. 

Varunummer: 91282 

Pris: 199 SEK

2010 Saint-Romain Louis Max

Saint-Romain ligger i Côte de Beaune i Bourgogne. Ett vitt vin från denna appellation fick rycka in på en familjetillställning häromsistens. 

Doften upplevde vi som diskret. Jag noterade päron, melon och kryddighet med något som kan vara fänkål. Smaken var inte fullt lika diskret och innehöll citrus, gula äpplen och en aning kryddighet. Viss fatbehandling gav lite extra rondör och i övrigt uppfattade jag vinet som friskt och lättdrucket.

Det var inte läge för några djupare analyser, utan den generella uppfattningen var att detta är en god bagatell som inte lämnar några djupare avtryck bland vinminnena. 

Mitt råd är att spendera pengarna på något annat vin. 

Varunummer: 5472 

Pris: 149 SEK

2011 Bründlmayer Langenloiser Grüner Veltliner

Tidigare i höstas provade jag ett österrikiskt vitt vin från en producent som skall vara rätt så välmeriterad enligt vad jag kan läsa mig till. Att valet föll på detta vin skall också tillskrivas en tjej med skarpa åsikter på bolaget. 

Doften är torr men ändå med viss solmognad. Päron, tropisk frukt, mango, grape och mineral för jag till protokollet. 

Smaken är torr, frisk och god med päron, gula äpplen och en aning solmogen frukt som drar åt det tropiska hållet. Syrligheten är markerad med en kartighet som irriterar mig och som drar ner helhetsintrycket. 

Mitt omdöme är att Bründlmayer Langenloiser Grüner Veltliner på det hela taget är ett gott och funktionellt vin som inte lämnar något bestående intryck. 

Varunummer: 2910 

Pris: 119 SEK

2008 Vigna del Sorbo Chianti Classico Riserva Fontodi

Jag gör inte anspråk på att vara opartisk när jag provar vin. Hur jag bedömer ett vin handlar ofta om hur livet ser ut i största allmänhet. Ibland är det lättare att uppskatta ett vin. Till exempel när julledigheten firas efter en lång och mörk höst. Barnen leker och är glada medan jag smörjer en form med gåsfett, lägger i skivad potatis, en krossad vitlöksklyfta, ett lagerblad och toppar med riven västerbottenost. En och en halv timme senare kommer världens godaste potatisgratäng ut ur ugnen och till det äter vi fantastiskt mör lammentrecôte. 

Detta är den slags mat som så träffande kallas ”Comfort food” på engelska och som saknar ett svenskt uttryck. För mig handlar det ofta om god och vällagad husmanskost som inte är alltför komplicerad att tillaga. Oavsett om husmanskost är svensk, italiensk eller fransk är det mat som sällan går på knock, utan vinner på andra kvaliteter. Ett personligt kriterium för mig är att riktigt bra mat kräver ett gott vin till för att maximal njutning skall uppnås.  

Medan maten går klart i ugnen passar jag på att korka upp en Chianti Classico Riserva från Fontodi som ligger strax söder om Panzano. Lite längre upp för vägen inne i själva byn finns för övrigt en mycket bra restaurang som heter Oltre il Giardino. Vigna del Sorbo innehåller tio procent cabernet sauvignon utöver sangiovese. Vinet har fått mogna i två år på fat, som till hälften är nya, gjorda på ek från Troncais och Allier. Av någon märklig anledning klassas vinet Flaccianello della Pieve från Fontodi som framställs enbart på sangiovese, utan inblandning av internationella druvor, som en IGT. För mig hade det varit mer logiskt om det renodlade sangiovesevinet klassificerats som en Chianti och vinet med inslag av franska druvor som en IGT. 

När vinet luftats ett tag träder körsbär och rejäl dos svettigt remläder fram. Rostat kaffe, torkad frukt, piptobak och ett uns dill är andra godsaker som jag identifierar bland doftintrycken. 

Smaken är tät och generös utan att vara överväldigande med drivor av mörka körsbär, tobak och kaffe. Det är bra grepp i tanniner och syrlighet, utan att på något sätt skymma den underbara fruktigheten. Eftersmaken är lång. Kort sagt är det fantastiskt gott. 

Med kombinationen långledighet, glada och lyckliga (läs stillsamma) barn, lamm och gratäng och ett mycket gott vin uppstår fullständig harmoni och vi kan konstatera att vi avnjuter ett av de bästa vinerna i år. En av årets mest välmotiverade köprekommendationer utfärdas utan tvekan.

Varunummer: 95266 

Pris: 329 SEK

2010 Chablis Domaine Thierry Mothe

Ambitionen från i somras med att lära känna Chablis bättre fortsatte under hösten med 2010 Chablis från Domaine Thierry Mothe. 

Doften upplevde jag som mineralisk och ostronartad med en rätt så kall fruktpalett som av svensk höstfrukt typ gråpäron. Inte tillstymmelse till solmogen eller tropisk frukt här inte. Vaxduk, smör och en antydan till möbelpolish noterade jag också. 

Det kyliga intrycket fortsätter bland smakintrycken med gråpäron, gula äpplen och grapefrukt. En aningens fatfetma skönjer jag också. 

Det fungerade bättre till krabba med tillbehör än på egen hand. I all korthet tyckte jag att det var ett gott och korrekt vin som möjligtvis är lite för diskret och därmed saknar det där lilla extra som man vill åt.

Varunummer: 5564 

Pris: 109 SEK