I det första glaset återfinns en bas-Chablis från Clotilde Davenne med tydligt fokus på citrus i doften av citron och grapefrukt. Gråpäron och äpple noterar jag också jämte mineral. Smaken fortsätter på samma spår med en fräsande syrlighet av citrus och grönt äpple. Riktigt gott är det, även om den rena citrusartade frukten kan ge ett litet enahanda intryck under en hel middag. Lite mer komplexitet hade varit önskvärt.
Drouhin, som lagt till Vaudon till firmanamnet i marknadsföringen av denna Chablis, har ett doftspektrum som är lite bredare än Clotilde Davennes vin. Doften indikerar också aningen mer kropp med lite mer fetma. Men det är mycket citrus och äpple även här, om än med lite mer solmogen tropisk frukt någonstans i bakgrunden. Spontant skulle jag säga att det varit lite mer fat med i framställningsprocessen med en aningens oxiderad ton och lite, lite vanilj. Smakmässigt är detta vin inte lika rakbladsvasst, utan lite rundare och aningen mer komplext.
Middagssällskapet var rörande överens om att det här är två mycket goda viner och därför tvekar jag inte att utfärda en generell köprekommendation. Vilket man skall ta är mest en fråga om tycke och smak. Jag skulle lite förenklat vilja säga att det är ett val mellan Clotilde Davenne för spets eller Drouhin-Vaudon för bredd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar