2006 Cornas "Les Méjeans" Jean-Luc Colombo

I fredags korkades en Cornas från Jean-Luc Colombo upp till middagen. Första sniffen gav absolut intet. Den första klunken gav inte heller någonting. Men jag kände att syrlighet och tanniner verkade vara bra. Efter ett tag förstod jag att det inte var något fel på vinet, utan den envisa dagisförkylning som jag dragit på de senaste veckorna slagit till med full kraft. Modren som tillfälligt var på besök intygade dock att det smakade rödvin och att det var gott.

I dag, på söndagen, försökte jag på nytt. Ett par dygns vila gör kanske att vinet inte presterar lika bra i dag som i fredags.

Tydliga hallon, någon slags citruslikör, damm och te plockar jag upp i doften.

Det smakar typisk norra Rhône med hallon och björnbär ackompanjerat av anis i en burgundisk slank stil med pinottoner. Bra syrlighet och runda tanniner.

Det är gott, men inte så mycket mer än så. Smaksinnet är nog fortfarande hämmat av förkylningen och jag kanske är orättvis. Det kanske var bäst i fredags. Hur som haver med dessa saker, jag har helt enkelt provat roligare saker från Rhône och kommer inte plocka upp fler flaskor från systemet.

Förhoppningsvis är jag tillbaka frisk och mer inspirerad nästa vecka. Men en kort och sur bloggpost är bättre än ingen bloggpost tänkte jag.

Varunummer: 96864
Pris: 199 SEK

Chateauneuf-du-pape Chapoutier 2003

Vin från Rhône tillhör inte vanligheterna på familjens bord. Det är ren slump och nästan lite pinsamt. Min kollega Mr J är desto flitigare med besöken där och idag är det min tur att ta upp tråden.

Producent är välrenommerade Chapoutier, föregångare när det gäller biodynamisk odling. De har stora domäner i Rhône, och enligt uppgift förfogar de över 27 ha i Chateauneuf-du-pape. På hemsidan finns dock inte kvällens flaska presenterad närmare, så exakt druvsammansättning kan inte sägas. Annars består ju de flesta av firmans viner från detta distrikt endast av Grenache, i detta fall får vi leva med okunskapen. Alkoholhalten är 15 procent och sommaren 2003 var en av de varmaste och torraste i mannaminne.

Så vad betyder allt detta när korken dras ur i dag? Efter att ha hällt innehållet på karaff är det en ren fruktbomb och rik och fin doft. Wow tänker jag, det här blir trevligt. En stund senare blir nyfikenheten för stor och jag häller upp en skvätt. Då finns inget av den fina doften kvar. Det är som ett dammigt lock lagts över glaset.

Två timmar senare är det fat, fat, fat som dominerar. Färgen är ljus, åt det tegelröda hållet. Utöver det tidigare nämnda är det faktiskt inte så mycket annat som kan urskiljas och man börjar ana oråd.

Så till smaken. Den är eldig med en strävhet som inte är oäven, men det är återigen massiva fat som dominerar. På senare tid har jag utvecklat en stark aversion mot alltför fatdominerade viner och detta är inget undantag. Utan att ödsla alltför många ord är det ett vin som inte är i balans.

Vinet är inte defekt men gör inte området eller tillverkaren rättvisa. Som tur är köptes bara en flaska så jag slipper låtsas inbilla mig att det kan vinna på lagring. Bara att sätta upp på erfarenhetskontot.

Varunummer: N/A
Pris: 19 Euro

2006 La Spinetta Barbera d'Asti Ca' di Pian

Efter en påtvingad ominstallation av datorn inser jag att det hade varit smart att spara gamla provningsanteckningar mm som härrör till vinintresset. Att med stöd av minnet återge en vinupplevelse med någon form av precision är inte det lättaste. Men som vanligt har någon annan hunnit före i provningen. Redan samma dag detta vin släpptes fanns utförliga anteckningar både här och där.

Det är bara att hålla med i dessa omdömen. Vinet är utan tvekan det godaste jag druckit på ett bra tag och kommer finnas med på min tio-i-topp när året är slut. Trodde inte att Barbera kunde generera sådan kvalitet. Trevligt också att det finns ett par flaskor kvar för senare högtidsstunder. På bolaget tog de naturligtvis slut samma dag de släpptes.

Varunummer: Slutsålt
Pris: 179 kr

2006 Crozes Hermitage Domaine du Colombier

För att stilla suget efter något vin från Rhône tröskar jag igenom bolagets sortiment och fastnar för en Crozes Hermitage från Domaine du Colombier i beställningssortimentet. Flera andra Crozes Hermitage har ju redan provats med genomgående lyckat resultat så det är alltid spännande att prova en ny producent. Eftersom namnet Domaine du Colombier verkar vara populärt på allt från vingårdar till hotell hittar jag inte rätt hemsida, men leverantören har lite mer information för den intresserade.

Tyvärr dras jag och ätteläggen med en seg förkylning denna helg. Jag tillåter dock inte denna allvarliga nedsättning av allmäntillståndet avhålla mig från att prova ett nytt vin. Men det innebär å andra sidan att doft- och smaksinnena inte är på topp så provningsanteckningarna känns inte riktigt kompletta.

Utseendet är inte mycket att säga om, vinet ser ut som det skall med en tät mörk röd färg som drar åt det mörklila hållet.

Doften är underbar med björnbär, slånbär, viol, chark och tjära med viss rökighet.

Smaken är fruktdriven och elegant balanserad med relativt lite syra och få tanniner. Det är hallon, björnbär och chark i omisskännlig ursprungstypisk stil.

Frånsett en mild invändning mot den låga syrligheten och väl mjuka tanniner så är det ett mycket gott vin. Det är mer elegant och lättillgängligt än vad Alain Graillot brukar krama ur sina druvor. Utan att ringa i fyndklockan tycker jag att alla Rhônefantaster absolut bör ta hem och prova en flaska.

Varunummer: 72 124

Pris: 189 SEK

Baigorri Reserva 2004

I februarisläppet kom denna representant för det moderna Rioja in på bolaget. Just det moderna illustreras på ett övertydligt sätt när man besöker firmans hemsida. Det är betong, stål och överdesignat. När det gäller konkreta fakta är det sämre beställt.

Reservan från 2004 görs på 100 procent Tempranillo, och spenderar 18 månader på nya franska fat. Efter en tid i karaffen är det en dov och mörkt fruktig doft. Mycket bra och inte en överdos av fat, vilket uppskattas. Associationerna drar snarare till en merlotbaserad Bordeaux än till traditionell Rioja. Smaken är generöst fruktig med mycket mörka bär, vitpeppar och en eldig avslutning. Tanninerna är lagom avrundade utan att vara menlösa. Faten är lagom framträdande.

Det är ett gott vin och fullt drickfärdigt i dagsläget. Det är dock något opersonligt. Hade jag provat det blint hade vinets moderna stil kunnat leda gissningarna både hit och dit. I sin iver att vara modernt blir det lite könlöst. Att det är mycket kompetent vinmakeri råder det ingen tvekan om, men det når inte riktigt ända fram. I jämförelse med exempelvis Roda från samma år står det sig slätt.

Varunummer: 96644
Pris: 199 kr.

2004 Barolo Marcenasco Renato Ratti

I måndags gick jag förbi passagen för att hämta upp ett par flaskor av ett vin som jag var intresserad av. Tyvärr var det slut och när jag lite besviken försökte hitta något annat köpvärt fäste personalen min uppmärksamhet på en Barolo från Renato Ratti. Eftersom allmän köprekommendation utfärdats för årgången 2004 från alla möjliga håll blev jag intresserad.

Den som är intresserad kan läsa mer på leverantörens hemsida.

Mina förhållanden till Barolo och Barbaresco är inte okomplicerade, och särskilt till den förstnämnda. Barolo och Bourgogne har många likheter. Fragmenterade appellationer med otaliga vingårdslägen ger näst intill outtömliga möjligheter för vinnörderiet att blomma ut. Den mytiska statusen som båda appellationer förvärvat återspeglas i högt uppdrivna priser. Min erfarenhet är också att risken för minor är hög och att det krävs några försök innan höjdpunkterna infaller.

På fredagen åker korken ur en av flaskorna som inhandlades med viss spänning för att se om det var ytterligare en mina.

I glaset är färgen något mörkare och djupare än vad jag är van vid. Viss antydan åt tegel finns också.

I en något återhållsam stil är doften mycket god med hallon, likör, marsipan, något blommigt inslag (viol eller rosor måhända?) med tydlig vanilj.

Medelfyllig med bra tanninstruktur och härlig syraattack är intrycket vid första smakprovet. Det är kärvt med körsbär och vanilj i en läskande stil som för tankarna till Bourgogne. Kärvheten ger ungefär samma effekt som att bita i ett grönt äpple. Eftersmaken klingar av långsamt med körsbärskärnor och tydliga fattoner.

Som provningsvin går det inte på knock out. Jag har varit med om bättre. Det är gott och med tydlig potential att bli en större upplevelse om några år när tanniner och syrlighet rundats av något och fatvaniljen integrerats lite mer.

Men till mat växer denna Barolo flera storlekar. Syrligheten och de kärva körsbärskärnorna gifter sig så fantastiskt bra med grillad kyckling med tillbehör. Jag saliverar fortfarande när gårdagens middag gör sig påmind i skrivande stund. Någon lär ha sagt att det är vansinne att prova italienska viner utan mat. Nu förstår jag vad som menas.

Renatto Rattis Barolo får i dagsläget godkänt som gott provningsvin betraktat, men köprekommendation utfärdas i egenskap av matvin. Och bättre betyg kan väl ett vin inte få?

Varunummer: 95003
Pris: 314 SEK

Uppdatering: Dagen efter är det helt annat vin. Generöst med kärva körsbär och en lång härlig eftersmak med en hel del fatvanilj. Denna Barolo tarvar helt enkelt flera timmars luftning, det räcker inte med en timme i karaff. Sålunda uppgraderas betyget till stark köprekommendation mot bakgrund av att det är väldigt gott.

Tenuta di Nozzole "La Forra" Chianti Classico Riserva 2004

Dagens aktiviteter gör att matlagningen blir lidande. En hämtpizza blir lösningen. Till detta serveras en Chianti från det utmärkta 2004. Just denna inhandlades i enoteket i Greve förra sommaren. Köpet var på rekommendation av Mr T, som är stammis på ett agriturismo i närheten.

Tenuta di Nozzole är en av egendomarna som far och son Folonari driver, huvudsakligen runtom i Toscana. Nozzole är en egendom med 70 hektar vinodlingar. Man producerar Chianti Classico, supertoscanaren Il Pareto och det vita Le Bruniche (Chardonnay)

Den utmärkta hemsidan beskriver utförligt de olika egendomarna och ger också en på sol och värme svältfödd person lite inspiration.

La Forra är 90 procent Sangiovese som lagras i 14-16 månader i till hälften franska fat. Det är en ung, fruktig och ursprungstypisk Chianti som avnjuts denna kväll. Smaken är medelfyllig, ganska kärv och med en eldig avslutning. Det kommer att utvecklas med något eller några år till på rygg. Till dagens uppgift sitter det alldeles utmärkt och vinet är ett bra exempel på en traditionell Chianti från ett fantastiskt bra år.

Varunummer: Finns ej på SB
Pris: 19 euro