2001 Chateau Chasse Spleen

En gång i tiden var det fint att vara deprimerad för högre ståndspersoner. Spleen kallades detta psykiska tillstånd då. Oavsett om det nu var Lord Byron eller Baudelaire som är upphov till namnet Chasse spleen, det vill säga jaga bort melankolin, så var det bra för marknadsföringen. Det finns de som anser att Chateau Chasse Spleen borde varit med i den berömda klassificeringen från 1855. Nu fick man nöja sig med epitetet borgarvin i stället. Apropå det, så har ju borgarklassen avskaffats i Bordeaux. Så jag vet inte hur Chateau Chasse Spleen och övriga slott klassificeras numera.

Chateau Chasse Spleen ligger i Moulis, som i sin tur ligger inklämt mellan Saint Julien och Margaux på västra stranden i Bordeaux. Egendomen består av 80 hektar som är planterade till 73 procent av Cabernet Sauvignon, 20 procent Merlot och sju procent Petit Verdot. 80 procent av vinfälten består av grus och 20 procent av lera. Som kuriosa får man på slottets hemsida veta att innan vinrankorna sattes i jorden användes åkrarna för tåliga sädesslag som exempelvis råg. Detta eftersom väldränerad och näringsfattig jord av den typ som ger bra betingelser för druvor till viner sällan lämpar sig för annat slags jordbruk.

Under den närmaste tiden kommer kosthållningen bestå av rester från julaftonens dignande julbord. Men för att klara av detta krävs ett tillfälligt avbrott med en middag på kyckling och lite lättare tillbehör. Vid tanken på att komplettera denna meny med en Bordeaux på väg in i mognadsfasen börjar jag salivera, och efter en stunds grävande i garderoben är saken ordnad.

Doften är klassisk Bordeaux utan att vara påträngande eller särskilt generös. Behöver jag räkna upp godsaker såsom svartvinbär, plommon, ceder, läder, kaffe och tobak? Stallighet finns där också, och släng även in lite gräsighet och unken källare också, så kanske bilden klarnar.

Smaken är lite kärv och syrligheten är pigg. Det är nog några år kvar innan detta vin passerat zenit i mognadskurvan. Frukten består primärt av svartvinbär som sekunderas av plommon i en ganska fyllig kropp. Tobak och gräsighet noterar jag också. En antydan till kaffe påminner om den exemplariska fatbehandlingen. Eftersmaken klingar av långsamt som sig bör. Mycket bra balans och begynnande mognad gör att Chateau Chasse Spleen är en mycket angenäm upplevelse i dag. Skall jag använda ett ord så för att beskriva detta vin så får det bli behaglig. Vilken tur att jag har en flaska kvar.