2003 Chateau Montus

I våras rensade jag lite bland vinflaskorna. En flaska Chateau Montus från appellationen Madiran och den solbakade årgången 2003 åkte fram och korkades ur. När jag kollar lite efter fakta på nätet visar det sig att flaskan troligen är inköpt i anslutning till decembersläppet 2005 och att priset var 159 kronor. Chateau Montus görs huvudsakligen på tannat och med 20 procent cabernet sauvignon.

På den tiden när det begav sig var Alain Brumonts viner framställda av druvan tannat i ropet och ren njutning utlovades för den som orkade vänta. Tio år borde väl räcka tänkte jag.

Det första doftintrycket är urläckert med kåda, tallbarr, solmogna björnbär, läder och tobak. På det hela kommer jag att tänka på att inslaget av cabernet sauvignon fått genomslag. I doften noterar jag också ett påtagligt fatinslag.

Smaken är tät och bjuder på drivor av söt och solmogen mörk frukt såsom plommon, svartvinbär och syltade björnbär. Det är fortfarande bett i tanninerna och vinet upplever jag som småkärvt, medan syrligheten är rejält nedtonad. Men 15,5 volymprocent kan inte trollas bort. Den påtagliga eldigheten och den söta frukten blir i längden för mycket och vi lämnar halva flaskan därhän. Min första reaktion var ren och pur förtjusning innan jag kroknade. Det här är nämligen ett provningsvin som mår bäst av att njutas i små doser men i rollen som ackompanjemang till en middag blir det helt enkelt övermäktigt. 

2003 Chateau Montus är ett välgjort och gott kraftpaket, men det är en stil som jag har svårt att uppskatta till fullo.