En fredag för några veckor sedan tarvades något extra. Fram åkte en Hermitage från Delas som jag druckit några andra årgångar av och fattat tycke för.
Bränt gummi, pyrande eneträ, salmiak och fläsksvål kanske inte låter som en väldoft om det är vin det handlar om. Men det finns där och bakom lurar söta mörka björnbär, hallon, viol och fat som kanske är mer av vad som förväntas i ett gott vin. Med tid i glasen tar dock väldofterna överhanden.
Smakintrycket är först också tämligen splittrat. Efter hand smakar det riktigt gott med solmogna och söta björnbär, charkuterier, viol och välavvägd fathantering. Andra hade nog önskat mer kraft och fyllighet. Personligen föredrar jag viner som är mer åt det slanka hållet framför riktiga kraftpaket så för mig fungerar den drygt medelfylliga stilen bra. Eftersmaken är långsträckt och dröjer sig kvar i minnet långt efter det att flaskan är tömd. Balansen är fantastiskt bra och jag skulle nog vilja tro att vinet för närvarande befinner sig i en mycket drickvänlig och harmonisk fas. Ett tips från coachen är dock att lufta vinet rejält innan konsumtion.
Ett fantastiskt gott vin och en upplevelse utöver det vanliga. Enligt en uppgift på nätet lär vinet ha kostat 283 kronor när det begav sig och det känns som väl investerade pengar så här i efterhand.
Andra har dock kommit till en annan slutsats. Måhända går det att jämka de skilda smakintrycken genom att skylla på flaskvariation?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar