Det verkar svårt att ta sig från Venetien, tredje bloggposten på kort tid från denna provins. Om en månad släpps 2004 års årgång av La Poja. Och om man ska tro förhandstipsen är det en sjusärdeles årgång vi har att göra med. Då priset på en av de 2400 flaskorna som tilldelats monopolet är strax under 500 krävs något liknande för att motivera köp. Då jag aldrig provat vinet är det läge att göra det och se om man ska hänga på låset. Poäng är ju en sak, men om man inte gillar stilen är de tämligen bortkastade.
La Poja är ett av familjefirman Allegrinis stoltheter. Familjen kan spåra sitt jordbruksarv till 1500-talet och förfogar enligt uppgift idag över 70 hektar vinodlingar. La Poja är enbart producerat av Corvina och druvorna plockas högst upp på vingården La Grola. Det lagras 20 månader på fat och sedan 15 månader på flaska.
Ryktet för både producent och vin är alltså gott och det är med betydande förväntningar jag drar ur korken. En rätt hög alkoholhalt (14,5 procent) gör att jag förväntar mig fullt ös och mycket av allt.
Efter två timmars luftning är det en njutning att sätta näsan mot glaset. Det är förstås fat, mörk frukt och läder. Smaken är till en början välbalanserad och faktiskt mindre sträv än jag väntat mig. Efterhand tränger sig faten på vilket förtar njutningen. Intrycken avslutas med en eldig slutkläm med viss bitterhet.
Jag har aldrig druckit detta vin tidigare och inser att detta nog inte är en alltigenom lyckad årgång. Nästa flaska får nog ligga till sig ett par år, i hopp om att faten kan bli mindre dominerande. Ska det då bli inköp av någon 04:a? Nja, men osvuret är bäst.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar