Klassificeringssystemet i Bordeaux är en djungel. Cru Bourgeois är en kvalitetsbeteckning som funnits sedan 1932, och omfattade då 444 egendomar. En revidering av klassningen från 2003 har resulterat i diverse juridiska piruetter. För tillfället gäller att Cru Bourgeois gör sin sista årgång enligt nuvarande utformning i 2006 års årgång. Det handlar, precis som i St Emilion, om korruption, status och naturligtvis stålar.
Nåväl. Föremål för dagens provning är två exemplar av 2006 års viner. Efter hyllade 2005 är det tillbaka till mer normala priser.
Enligt Decanters genomgång är det ingen lätt årgång, och även om deras bedömning är rätt (alltför?) generös uppmanar de konsumenterna att vara petiga i valet när det gäller denna årgång.
Nu börjar 06:orna leta sig in på bolaget och jag snappar upp två exemplar på min lokala butik. Man har knappast möjlighet att vara petig med Systembolagets inköpsfilosofi.
Chateau Cissac är en egendom mellan Pauillac och Saint Estéphe. Den har 50 hektar under plantor, varav tre fjärdedelar Cabernet Sauvignon. Familjen Vialard äger även andra domäner i området. Två viner produceras på Cissac, varav kvällens provningsexemplar är förstavinet. Det har legat 18 månader på fat, varav 30-40 procent nya.
Chateau Hourtin - Ducasse är svårare att hitta information om. Enligt gamla uppgifter är det ett slott om 16 hektar. Enligt bolaget är blandningen Cabernet sauvignon 67 procent, Merlot 26 procent, Cabernet Franc sex procent samt Petit Verdot en procent. Slottet verkar enligt samstämmiga bedömningar sällan rosa marknaden, därav det för regionen låga priset.
Det är lika bra att säga det från början. Båda vinerna har snarlika egenskaper och det är ingen slump att de är från samma område. Båda doftar ungt, med visst fat, svart vinbär och tobak. Man känner att detta inte är några fylligare viner. Detta bekräftas i gommen. Båda har klar typicitet och viss struktur men…
Vinerna är unga och tunna, men har inte heller den stadga som ger förhoppningar inför eventuell lagring. Surt sa L, och det är bara att motvilligt hålla med. Luftning och intensivt sniffande kan inte motbevisa att detta är viner som förgäves kämpat mot elementen. Som Bordeauxvän är det bara att krypa till korset och erkänna att de inte är speciellt njutbara.
Av de två är ändå Chateau Cissac minst misslyckad. Men idag önskar jag att jag korkat upp en La Tour de By 2004 istället. Vill man uppleva klassisk Médoc i den lägre prisklassen är det alltjämt en sån man ska inhandla.
5 kommentarer:
Cissac är ett av Bordeaux's mest svårbedömda viner. Traditionellt så det förslår och ofta krävs 7-8 år innan det ens börjar visa upp något charmigt. Klarar ofta av 15 års lagring vilket får anses ovanligt för viner på den här nivån.
Det blir aldrig elegant men en skön Bordeaux är det. Normalt utgår jag från devisen att om det inte är gott idag är det inte gott om 10 år. Men så finns undantagen som bekräftar regeln och det här slottet är ett av dem...
Ge det en chans; lagra två flaskor några år (minst fem) och jag misstänker starkt du kommer ändra åsikt!
Det låter hoppingivande. Jag köpte två -05:or häromsistens i en stressad situation på flygplatsen. Provning inom en snar framtid tänkte jag, men det kanske får anstå i några år.
Har också provat 05:an. Den var bättre än 06:an men övertygade heller inte riktigt. Ska ta dig på orden och prova att gömma ett par i källaren.
Jag lovar, det är värt besväret. Särskilt i o5 som jag tyckte var en utmärkt cissac!
Chateau Hourtin Ducasse 2006 är helt OK som matvin till mustiga kötträtter. Drack den efter 2 h luftning till Per Morbergs recept på Oxrullader, vilket funkade utmärkt. Men servera inte vinet utan mat därtill. No No...
Skicka en kommentar