Brunello di Montalcino var okänt för omvärlden fram till mitten av 1960-talet. Men sedan dess har tillväxtkurvan pekat spikrakt uppåt. 1939 var det fyra producenter som buteljerade sina viner. På femtiotalet var det ungefär ett dussin. 1975 buteljerade 25 producenter sammanlagt 800 000 flaskor. 1995 fanns 120 producenter som buteljerade 3,5 miljoner flaskor. I dag består konsortiet för producenter av Brunello di Montalcino av 256 medlemmar som 2004 producerade 5,6 miljoner flaskor. Tillväxten är naturligtvis ett resultat av ständigt ökande efterfrågan. USA är den största exportmarknaden och sväljer ungefär en fjärdedel av produktionen.
Enligt produktionsbestämmelserna släpps Brunello di Montalcinoviner fem år efter skörd. När årgång 2003 släpptes förra året beräknades försäljningen till 6,5 miljoner flaskor, en uppgång med 78 procent jämfört med årgången 2002 som släpptes 2007. Men så vägrade helt plötsligt amerikanska myndigheter att ge klartecken till införsel av Brunello di Montalcino från årgång 2003 eftersom vinerna inte ansågs leva upp till kravet om att enbart tillverkas av Sangioveseklonen Brunello.
När skandalen var ett faktum gick att läsa på många ställen om hur vinskribenter och förståsigpåare inom näringen länge misstänkt att vinerna från Brunello varit blandviner. Om det stämmer att många känt till, eller misstänkt, att Brunellovinerna inte levt upp till produktionskraven innebär det att vinjournalistiken har en lång väg att gå innan det kan kallas kritiskt granskande konsumentupplysning. Men det är väl ett tråkigt faktum att vintidningar och vinjournalistik kan räknas in i livsstilsfacket tillsammans med resor och heminredning, med samma låga krav på faktakoll och journalistisk integritet.
Med skandalen överstånden var det i år dags för producenterna att ta igen förlorad mark med årgång 2004 och den utropades följaktligen som enastående av konsortiet. I senaste numret av Decanter finns en omfattande genomgång av viner från Brunello di Montalcino från 2004. Resultatet får sägas vara nedslående för en så pass välrenommerad appellation. En förklaring som framförs är att många producenter tillkommit under senare år utan nödvändig kunskap eller förutsättningar att göra framstående viner.
En tanke som slår mig är att många producenter nu kanske tvingats använda enbart Brunellodruvor, och därmed saknas förutsättningarna för att skapa stora viner som motiverar de väl tilltagna prislapparna.
Glädjande nog återfinns en trotjänare på bolaget bland de viner som fick fyra stjärnor, 2004 Brunello di Montalcino Col d´Orcia. Enligt hemsidan har Brunello tillverkats på egendomen sedan 1933, vilket torde innebära att den hör till de ursprungliga fyra. Där finns även en del matnyttig information om kvällens vin. En helgrillad entrecôte med en löktarte och annat gott får göra sällskap.
I glaset är färgen vackert semitransparent som redan indikerar viss mognad. Initialt är doften mycket knuten. Ett våldsamt skakande av karaffen frigör dock en lovande och elegant doft av körsbär och te. Efter hand kan också lite tobak anas. I munnen noterar jag körsbär, torkad frukt, läder och te. Det är burgundiskt sammetslent och elegant med torra och avrundade tanniner och syror i en medelfyllig kropp.
Jag tror att 2004 Col d´Orcia visar vad som skulle hända om en toskansk contadino luftlandsätts i Bourgogne. Det växer under kvällen och är oerhört behagligt att njuta av till grillat kött. Jag tror också att det kan utvecklas med en handfull år av lagring. Slutomdömet är att det är ett mycket gott vin som kan vara väl värt att köpa ett par flaskor av och lägga undan för den som inte kräver allt för kraftiga prylar från Montalcino.
Varunummer: 12357
Pris: 259 SEK
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar