Tips på goda viner är alltid välkomna. Dagens vin är en rekommendation från chefen, som också är vinentusiast. Han har lovat att denna sydafrikan inte är någon frukt- eller rökbomb, samt att det finns en klar lagringspotential. Det lät tillräckligt intressant för att motivera ett inköp. Att våga sig utanför de upptrampade stigarna i Frankrike och Italien är ju en klart uttalat målsättning för denna blogg i år. Sagt och gjort.
Neil Ellis har gjort vin sedan mitten på 1980-talet. Firman äger inga egna vingårdar utan köper in druvor från diverse odlare. De har en ganska bred produktportfölj och fem viner finns på Systembolaget i dagsläget, nästan alla i 150-kronorsklassen. Detta vin är alltså en ren Cabernet Sauvignon som lagrats 16 månader på franska fat, varav 40 procent är nya.
Efter någon timme i karaffen kommer en stram, fin doft med svartvinbär, blyerts, gräs och vissa källartoner ur glaset. Frukten finns också där, liksom en viss rökighet. Mycket lovande. Jag drar mig för att prova det. När ett vin har en riktigt bra doft finns alltid rädslan att smaken inte ska motsvara förväntningarna.
Smaken är stram och välbalanserad mellan frukt och lagom tuggvänliga tanniner, med en pepprig och något eldig finish. Det här var inte dumt alls. Jättegott, utbrister hustrun, och jag håller med. Det finns också en klar förbättringspotential på ett par års sikt. För att vara ett nya-världenvin är det mycket troget sitt ursprung i Bordeaux, jag hade lätt kunnat gissa på en cru bourgeois.
Sammanfattningsvis är detta ett riktigt bra exempel på ett modernt rödvin som inte glömmer sitt ursprung. Köp och lagring rekommenderas. Och förtroendet för chefens omdöme är intakt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Vilken kul tajming! Jag klurade precis över utbudet av rena cabbar och vad skulle kunna vara intressant.
Röttorp tipsar om några alternativ, men alltid intressant att få ytterligare omdömen. Framför allt om det rör sig om icke-rökiga sydafrikaner av bättre märke!
I snäppet lägre prisklass har jag tidigare gillat Raimats CS, gärna efter några år i källaren!
Neil Ellis var verkligen bra. Raimat CS står också på inköpslistan, ett prisvärt lagringsvin.
Vi har druckit flera årgångar av just Neil Ellis CS, den är i princip alltid bra, men sällan remarkabel. Waterfords CS är lite ojämnare, men 2001 var mycket bra (och lite bättre än Neil E) fast annan årgång var lite mkt frukt&rök. Har tyvärr inte provat aktuell årgång (2005?) men i denna prisklass kan vi rekommendera även Waterford!
Jo, Waterford har ju åtminstone fått goda omdömen av AlltOmMat/AlltOmVin. Klart värt ett försök, även om just rök har besvärat mig alltmer på sistone.
Provade en Raimat CS 2001 igår. Inte våldsamt fylligt, snarast slank jämfört med nya-världen-CS. Men det som förvånad mig var att syran var såpass markant. Helt okej, och visade inga tecken på nedförsbacke än.
Skicka en kommentar