måndag 16 juli 2012

2010 Chablis Premier Cru Beauroy Jean Marc Brocard

Det är svårt att runda Domaine Jean Marc Brocard när man letar efter Chablis på systembolaget. De flaskor som jag provat har förvisso varit goda, men de har inte väckt hamstringsinstinkten hos mig.

Som konsument gäller det att ha koll på flera växtplatser runt om i Chablis. Om växtplaterna ligger som ekrar runt centralorten Chablis ligger Beauroy, som är en premier cru, ungefär vid klockan 10. Eller i den nordvästra delen om man så vill. 

Nu stod jag med en flaska i handen och tack vare informationsteknologins landvinningar övertygas jag efter en sökning om att lägga ned denna Chablis i inköpskorgen.

Doften är finstämd och god med gråpäron, syrliga höstäpplen, citrus, flinta och en aning vanilj. Smaken är mer generös med päron, gula äpplen, en skvätt citron som gör sig alltmer påmind under kvällen och stenig mineral. Kruttorrt är ordet och eftersmaken sitter i ett bra tag. Finstämda och eleganta viner som detta brukar vinna i längden. Mycket riktigt, till maten och när solen tittar fram mellan regnskurarna är det en vinnare. Det är riktigt gott och väl värt att prova.

Med tanke på att jag numera har en mörk källare som mycket väl skulle kunna utvecklas till att bli en vinkällare så är det nästan så att jag börjar överväga att lägga undan ett par flaskor för att se vad som händer med lite lagring.

Varunummer: 7125
Pris: 159 SEK

söndag 15 juli 2012

2010 Chablis Clotilde Davenne & 2010 Chablis Drouhin-Vaudon

Barndomsvännen med familj är på besök och den grillade laxen får sällskap av två vita viner från Chablis. Intressant nog är det också två lite olika stilar. Nu var det inte så mycket fokus på vinerna, utan det fick bli ett par snabba noteringar i all hast.

I det första glaset återfinns en bas-Chablis från Clotilde Davenne med tydligt fokus på citrus i doften av citron och grapefrukt. Gråpäron och äpple noterar jag också jämte mineral. Smaken fortsätter på samma spår med en fräsande syrlighet av citrus och grönt äpple. Riktigt gott är det, även om den rena citrusartade frukten kan ge ett litet enahanda intryck under en hel middag. Lite mer komplexitet hade varit önskvärt. 

Drouhin, som lagt till Vaudon till firmanamnet i marknadsföringen av denna Chablis, har ett doftspektrum som är lite bredare än Clotilde Davennes vin. Doften indikerar också aningen mer kropp med lite mer fetma. Men det är mycket citrus och äpple även här, om än med lite mer solmogen tropisk frukt någonstans i bakgrunden. Spontant skulle jag säga att det varit lite mer fat med i framställningsprocessen med en aningens oxiderad ton och lite, lite vanilj. Smakmässigt är detta vin inte lika rakbladsvasst, utan lite rundare och aningen mer komplext. 

Middagssällskapet var rörande överens om att det här är två mycket goda viner och därför tvekar jag inte att utfärda en generell köprekommendation. Vilket man skall ta är mest en fråga om tycke och smak. Jag skulle lite förenklat vilja säga att det är ett val mellan Clotilde Davenne för spets eller Drouhin-Vaudon för bredd.

Chablis Clotilde Davenne
Varunummer: 6307
Pris: 139 SEK 

Chablis Joseph Drouhin
Varunummer: 5765
Pris: 149 SEK

fredag 13 juli 2012

2010 Bourgogne Blanc Clotilde Davenne

Jag tror att intressen mår bäst av att odlas i trivsamhet när livet lunkar på. De senaste nio åren har det varit en helgritual för mig, och sedermera familjen, att korka ur en flaska vin på fredagen. Helst skall det vara ett vin som inte provats tidigare. För drygt ett år sedan försvann dock lusten att analysera och skriva om viner. Det var rätt mycket annat som krävde min uppmärksamhet, som exempelvis tillökning för tredje gången samt en flytt från radhus till villa.

Det tog ett tag, men så en dag vaknade intresset igen. Efter ytterligare en tid blev det också roligt att kika i sammanställningarna över månadens nyheter på systembolaget. Och några månader senare fick jag återigen en brinnande lust att skriva om vin. När jag dessutom började glömma bort vilka viner som jag provat kändes det naturligt att återigen föra bok.

Den här sommaren har ambitionen varit att bättre lära känna Chablis. Jag måste erkänna att jag funnit Chablisviner oangenämt äppelsyrliga och anemiska. I ärlighetens namn får dock faktaunderlaget sägas vara så fåtaligt att denna uppfattning närmast gränsar till att vara en fördom. Sedan var det ju det här med ståltankar. I mina öron låter det som något som främst hör hemma i den petrokemiska industrin eller möjligtvis på en tandläkarmottagning. 

Jag som alltid varit svag för solmogen och generös fruktighet som mognat till sig på franska ekfat tar avstamp i en Bourgogne Blanc från Clotilde Davenne. Det är bara att konstatera att första försöket utföll till belåtenhet. 

Doften är diskret och elegant med gråpäron, citrus och ett stänk av mineral. Smakintrycket är mer generöst än doften. Smaken är elegant och fantastiskt välbalanserad med citrus och äpplen, samt ett uns sockerlag från någon slags konserverad frukt som kan vara ananas eller persika. Främst är det eftersmaken som imponerar på mig. 

Det här är riktigt mycket pang för pengarna. Fler viner från producenten finns listade på bolaget och kvickt lägger jag en beställning. Chablis kanske inte är så tokigt ändå.

Varunummer: 5562
Pris: 99 SEK

måndag 11 april 2011

1988 Comtes de Champagne Taittinger

Det är alltid uppskattat när gästerna tar med sig drycken till den inkokta laxen. Således kommer det sig att vi härförleden fick avnjuta en 23 år gammal Champagne. Comtes de Champagne är Taittingers prestigecuvée som framställs av Chardonnaydruvor.

Färgen är i mitt tycke förvånansvärt ljus med tanke på vinets ålder. Bubblorna är små och mycket delikata.

Doften är diskret men elegant och bjuder på äpplen och nötter samt smöriga briocher. Där finns ett vagt drag av oxidation.

Mitt främsta intryck är att vinet inte är något kraftpaket. Snarare är det ett precisionsarbete som likt ett schweiziskt urverk med många små nyanser skapar en finstämd elegans. Här bjuds på en mycket ren och stringent fruktighet. Främst är det ett äpple som svarvats fram med en laserkniv. Nötter noteras också. Lägg därtill krämighet, distinkt och avrundad syrlighet, små, härliga bubblor och en lång eftersmak. På det hela taget känns vinet väldigt vitalt och utan tydliga mognadstoner. Det som imponerar är hur ett vin kan vara så distinkt och ändå framstå som krämigt och avrundat.

Enastående gott var det och så här långt min i särklass främsta Champagneupplevelse. Om jag blev strandsatt med några lådor på en öde ö finge gärna räddningen dröja ett tag.

söndag 10 april 2011

2005 Beaune Theurons Premier Cru Louis Jadot

Födelsedagen firades i stillsamhet med en fransk kyckling och en Bourgogne.

Som så ofta med Bourgogne blir jag lätt misstänksam när vinet hälls upp och det är tämligen transparent. Det är som om jag automatiskt skruvar ned förväntningarna och förväntar mig ett tunt och snipigt vin.

Det börjar inte bra när doftintrycket är lite tråkigt och anonymt. Förvisso bärig med röda bär och lingon, en tydlig rökighet samt medwurst, fatvanilj och choklad. Men det vore fel att skriva att jag blev betagen av doftintrycken.

Smaken fortsätter på samma tema i en finstämd och elegant stil. Inte direkt en tungviktare om man säger så. En fin krämighet innefattar en typisk Pinot Noir-fruktighet. Röda bär och fatvanilj noterar jag också. Eftersmaken är tämligen lång som sig bör. Men sedan orkar jag inte skriva så mycket mer eftersom intresset avtar och jag med viss irritation noterar ”aningens vattnig”.

Jag har svårt att hitta några fel. Men maken till tråkigt och opersonligt vin får man leta efter. Här saknas helt något som förför sinnet och därför känns pengarna rätt så bortkastade och vinet på tok för dyrt. Eftersom jag köpte två flaskor när de fanns på bolaget får jag en möjlighet att om några år se om tiden kan göra underverk.

Pris: 305 SEK

lördag 9 april 2011

2009 Villa Cavarena Soave

Det är inte ofta det konsumeras Soave hemma hos oss. För några år sedan kommer jag ihåg att vi drack någon variant från Gini som hyllades av vinkritiker, men som inte lämnade något bestående intryck hos oss. Nu fick det i alla fall bli ett impulsinköp i den lokala butiken.

Med utgångspunkt i vurmen för Amarone skulle Soave geografiskt kunna beskrivas som vitvinsgrannen direkt österut. Mer formellt uttryckt ligger Soave nära Verona i Venetien i nordöstra Italien.

Historiskt har inte Soave rosats för sina viner. I dessa tider av hårdnande konkurrens om kundernas gunst har dock ansträngningar gjorts för att höja kvaliteten och vinernas status. Ett gammalt hederligt trick är att införa flera olika ursprungsbeteckningar med olika regelverk för tillåtna druvor och framställningstekniker. På hemsidan för Soaveproducenternas konsortium beskrivs vinerna med ungefär samma vokabulär som garvade bilhandlare använder sig av.

Instegsmodellen, snikvarianten, som levereras med plåtfälg kallas enbart för Soave DOC. Här erbjuds en pålitlig vardagsupplevelse som inte förpliktigar till något mer, enligt konsortiet.

Önskas lättmetallfälgar och metallic går det att välja en Soave Classico DOC. Nu får druvorna enbart hämtas från vissa delar av Soave. Tanken är att vinet med sin längd och lagringsmöjlighet över några år skall kunna överraska, utan att kräva för mycket av konsumenten. Det verkar inte vara något för den vinintresserade med andra ord.

För den som vill ha top of the line med skinnklädsel och all tänkbar lullull införskaffas rimligtvis en Soave Classico Superiore DOCG om konsortiet får råda. Nu snackar vi än mer begränsat skördeuttag och längre lagring på fat och flaska för att ge mognad och komplexitet. Konsumenten erbjuds här inte bara friskhet och drickvänlighet, utan även ett vin som från goda årgångar kan växa i mer än ett decennium.

För den som önskar att åka nedcabbat går att välja en modern och förförisk Soave Spumante DOC som har en elegant och rik doft och en harmonisk smak som är perfekt till antipaston.

Slutligen går det att runda av med en söt Recioto di Soave DOCG.

Till min mellanmodell, en Soave DOC, använde Allegrini 80 procent av regionens stapeldruva Garganega och 20 procent Chardonnay

Doften är aromatisk med solmogen frukt. Riktigt lovande faktiskt med päron, krusbär och något aprikosfräscht inslag samt en fräsch känsla som leder tankarna till nytvättade lakan på tork i solen.

Smaken är lätt, frisk och läskande med solmogen frukt som jag vill ha till aprikos, päron och krusbär. Vagt anas även någon slags krämigt nötig nyans. Lätt och gott utan någon påtaglig personlighet, utan väldigt professionellt och tillrättalagt.

Här har vi att göra med ett helgjutet bersåvin som inte lämnar något bestående intryck för okomplicerat umgänge en ljummen sommarkväll över en fräsch och krispig sallad. Och om jag förstår konsortiets kategorisering så fick jag mig ungefär vad jag kunde förvänta mig, varken mer eller mindre.

Varunummer: 6299
Pris: 99 SEK

fredag 8 april 2011

1997 Morey-Saint-Denis Louis Jadot

Fram till i höstas kunde jag inte på rak arm dra mig till minnes att Systembolaget någon gång bjudit på möjligheten att inhandla mogen Bourgogne med en prislapp som inte kräver ytterligare pantsättningar på huset. Utan närmare kännedom passade jag därför på och högg jag en flaska på vinst och förlust.

Det är första flaskan från Morey-Saint-Denis för min del. Det är inte en av de mer namnkunniga appellationerna i Bourgogne, insprängd som den är mellan de mer kända Gevrey-Chambertin och Chambolle-Musigny.

Doften är oväntat dov, rent av sumpig, med körsbär, tjärved och kaffe. Annat som noteras i den mörkt bäriga doften med stråk av jordgubbe är lakrits, läder och torkad frukt.

I smaken återfinns den mörka frukten med körsbär, jordgubbe och röda bär. Mognaden visar sig genom en rustik murrighet i form av jordighet, charkuterier och torkad frukt. Det som överraskar mig efter en rad av lätta bourgogner är fylligheten. Syrlighet och tanniner är avrundade och bidrar till att ge ett sammetsliknande intryck.

Det är inte något stort vin, men rasande gott och fantastiskt matvänligt. I sådana här lägen är jag glad över att jag inte ägnar mig åt att sätta poäng på viner eftersom jag skulle ha svårt att motivera varför det inte är en 100-poängare. Till mat och efterföljande filosoferande över livet går nog inte att finna bättre sällskap.

Oväntat känns det som om årets brakfynd faktiskt kommer från Bourgogne, vilket ju som bekant inte är en region som brukar förekomma i sådana diskussioner. Ett varningens finger bör dock resas över det faktum att flaskvariation verkar förekomma. Min flaska var i synnerligen vitalt skick såvitt jag kan bedöma.

Vinet återfinns i beställningssortimentet och det finns inte någon som helst anledning att vila på hanen.

Varunummer: 71084
Pris: 285 SEK (325 i beställningssortimentet)