tisdag 30 december 2014

2011 Niepoort Vertente

Det är inte ofta det dricks portugisiska viner i vårt hem. Varför vet jag inte då jag vid flera tillfällen druckit viner från denna del av den iberiska halvön med välbehag. Den förklaring som ligger närmast till hands är nog lättja. Det är väl enklast helt enkelt att hålla sig på de upptrampade stigarna. Nu såg jag att detta vin blev rekommenderat någonstans och då beställde jag en flaska. Någonstans fanns också ett önskemål om att producenten skapat en lättare version av sina portviner.

Vinet är väldigt ungt och det märks på en gång i den bångstyriga doften och smaken. Doften är underhållande och leder mig till Cabernet Franc och Loire med filmjölk och gräsighet. Men bären kommer längre söderifrån med blåbär, nypon och korinter. 

Smaken domineras av mörka och varma bär. Björnbär, blåbär, slånbär och korinter i en trevlig kompott. Vinet är inte så fylligt som jag trodde, utan något över medel. Syrligheten är riktigt pigg. 

Den första dagen var jag långt ifrån särskilt imponerad. Men dag två hade något av ungdomens ysterhet vädrats ut och vinet upplevdes avgjort mer harmoniskt och mindre komplext med mörk frukt och en mer portvinslika drag. Riktigt smaskigt faktiskt.  

Varunummer: 78257
Pris: 165 SEK

måndag 29 december 2014

2012 Chateau de Nages Cuvee JT Rouge

Till någon av höstens lammiddagar drack vi denna flaska från södra Frankrike. En intressant blandning med 86 procent Syrah och 14 procent Mourvèdre.

Det här måste vara definitionen av ett provningsvin. Doften är generös och bjudet på många intryck. Viol, röda bär, hallon, björnbär, gummi och ett charkuterinslag som faktiskt doftar som barnens favorit på frukostbordet, prickig korv.

Även smaken är generös och smått överdådigt fyllig med röda bär, björnbär, viol, charkuterier. Intrycket är varmt och ett sting av alkoholhetta drar ner betyget utifrån mina smakpreferenser.

Ett häftigt vin i små mängder, men till maten blir det så småningom lite tröttande i längden. Ändock väl värt att prova eftersom det är en rolig och översvallande personlighet. Det finns fortfarande flaskor kvar på bolagets hyllor. 

Varunummer: 90157
Pris: 179 SEK

söndag 28 december 2014

2012 Beaune Premier Cru Theurons Louis Jadot

Bourgognehyllan är sorgligt eftersatt och några flaskor från maison Louis Jadot inhandlades därför i höstas för att komma tillrätta med detta. Under mellandagarna drogs korken ur en flaska för att undersöka vad jag köpt och för att kunna följa utvecklingskurvan. Förra försöket med årgång 2005 utföll väl sådär får jag säga. Men skam den som ger sig. Förväntningarna är dock justerade till en hälsosam nivå då jag sedan tidigare vet att detta inte lär vara något kraftpaket.

Färgen är vackert ren och röd färg med en väldigt klar kant. 

Doften är ren, diskret och sirlig med röda bär. Främst kommer jag att tänka på slånbär, men även körsbär och hallon. Även lite pyrande eneträ och angenäm kryddighet bidrar till viss komplexitet. 

Kroppen är knappt medelfyllig och syrligheten är pigg och salivframkallande. Även i smaken träder sirliga och ljusa röda bär fram med slånbär och hallon samt en blyg viol. I bakgrunden finns en diskret och varsam fathantering. Med tid i glasen utvecklas en riktigt trevlig kryddighet också. Eftersmaken är lång och sirligt syrlig.

Till mat fungerar vinet tämligen väl. Men den markerade syrligheten och det något kantiga helhetsintrycket indikerar en mer angenäm upplevelse väntar om några år. Det finns en inneboende kvalitet som jag tycker om och därför är jag ändå fylld med tillförsikt.

Varunummer: 92544
Pris: 339 SEK

fredag 26 december 2014

2005 Hermitage Marquise de la Tourette Delas

En fredag för några veckor sedan tarvades något extra. Fram åkte en Hermitage från Delas som jag druckit några andra årgångar av och fattat tycke för.

Bränt gummi, pyrande eneträ, salmiak och fläsksvål kanske inte låter som en väldoft om det är vin det handlar om. Men det finns där och bakom lurar söta mörka björnbär, hallon, viol och fat som kanske är mer av vad som förväntas i ett gott vin. Med tid i glasen tar dock väldofterna överhanden. 

Smakintrycket är först också tämligen splittrat. Efter hand smakar det riktigt gott med solmogna och söta björnbär, charkuterier, viol och välavvägd fathantering. Andra hade nog önskat mer kraft och fyllighet. Personligen föredrar jag viner som är mer åt det slanka hållet framför riktiga kraftpaket så för mig fungerar den drygt medelfylliga stilen bra. Eftersmaken är långsträckt och dröjer sig kvar i minnet långt efter det att flaskan är tömd. Balansen är fantastiskt bra och jag skulle nog vilja tro att vinet för närvarande befinner sig i en mycket drickvänlig och harmonisk fas. Ett tips från coachen är dock att lufta vinet rejält innan konsumtion.

Ett fantastiskt gott vin och en upplevelse utöver det vanliga. Enligt en uppgift på nätet lär vinet ha kostat 283 kronor när det begav sig och det känns som väl investerade pengar så här i efterhand.

Andra har dock kommit till en annan slutsats. Måhända går det att jämka de skilda smakintrycken genom att skylla på flaskvariation?

2012 Collosorbo Rosso Toscana IGT

Collosorbo tillverkar utöver Brunello di Montalcino en Rosso Toscana som består av 60 procent Sangiovese, 20 procent Syrah och 20 procent Merlot.

Doften är rätt så generös med solvarma frukter och bär med körsbär, hallon och rabarber samt svart te, röd citrus och läder.

Smaken är saftig i ordets positiva bemärkelse och med en markerad citrussyrlighet. Körsbär, hallon, rabarber och röd citrus som är riktigt läskande och vi njuter av vinet till charkuterier och annat gott småplock.

Vi blev positivt överraskade och det här är ett perfekt vin att ha några flaskor av i beredskap i händelse av oväntat besök och en improviserad middag.

Varunummer: 79345
Pris: 87 SEK

torsdag 25 december 2014

2004 Chateau d´Angludet

När jullovet tog vid korkades en av ett par flaskor Chateau d´Angludet som fått följa med hem från någon flygplats upp. 

Druvsammansättningen i vingården är 55 procent Cabernet Sauvignon, 35 procent Merlot och tio procent Petit Verdot.

Doften är rättfram med tydliga svartvinbär, jordighet och kaffe. 

Smaken avviker inte från doften, utan präglas av svartvinbär och kaffe. Kroppen är drygt medelfyllig och väl avrundad även om det är liv i både syror och tanniner. Eftersmaken är långsträckt och elegant.

Ett rättframt och okonstlat vin som inte skäms för sig på matbordet. Men lite mer komplexitet hade inte skadat. 

Årgång 2009 av Chateau d´Angludet återfinns i bolagets sortiment för 459 kronor. Ligger detta vin någorlunda i samma härad smakmässigt som årgång 2004 skulle jag vilja hävda att det är våldsamt överprissatt.

2010 Chateau Fourcas-Borie

När barnen lagt sig och vi slår in klapparna inför julafton dricker vi denna bordeaux som lyfts fram av flera vinskribeneter. I vingården är det Merlot som regerar till 50 procent, 40 procent utgörs av Cabernet Sauvignon och tio procent Petit Verdot.

Doften är generös med mörk och aningen söt frukt som jag skulle vilja beskriva som körsbär, svartvinbär och korinter. Även en örtighet som påminner om lagerblad, kaffe och läder noterar jag i den modernt inriktade doften. 

Smaken är generös och modern med mörk frukt, såsom körsbär, svartvinbär och korinter. Det finns också en örtighet som ger en aning bittert intryck. Det som främst stör mig är den höga alkoholhalten.

För pengarna är det ett riktigt gott vin och jag förstår att det sticker ut i provningar bland mycket annat. Men Bordeaux är inte det första jag kommer att tänka på. Snarare upplever jag det som ett stycke modern vinproduktion som skulle kunna härstamma lite varstans ifrån runt vårt jordklot.

Varunummer: 92506
Pris: 189 SEK

söndag 30 november 2014

2004 Chateau Lagrange

Jag påminns om den mycket sevärda filmen Lost in translation med Bill Murray som tvingas tillbringa tid på ett hotell  i Tokyo mellan tagningarna för en reklamfilm för det japanska whiskeymärket Suntory när jag halar fram en flaska Chateau Lagrange ur källaren. Slottet köptes nämligen av nämnda Suntory 1983.

Egendomen rankas som tredje cru och ligger i Saint-Julien. Vingårdarna är till två tredjedelar planterade med Cabernet Sauvignon, 28 procent Merlot och fem procent Petit Verdot. Odlingsförhållandena 2004 gjorde dock att andelen Cabernet Sauvignon minskade till 54 procent, andelen Merlot ökade till 36 procent och andelen Petit Verdot till tio procent.

Av doften att döma har mognadsprocessen kommit en bit på väg, men vinet upplevs som förhållandevis vitalt och med gott om fräsch frukt. Det är svartvinbär som jag främst kommer att tänka på med en påtaglig pepprighet som minner om mynta. Kaffe och tobak bidrar till ett mycket gott doftintryck.

Smaken är förvånansvärt vital och utan påtaglig mognad. Balansen är det som främst slår mig. Det är svårt att beskriva hur njutningsfullt det är att sippa på ett vin där de olika delarna smälter samman så bra. De svarta vinbären är påtagliga medan övriga smakförnimmelser, med sådant som kaffe, mer återfinns i bakgrunden. Eftersmaken är långsträckt. 

Som provningsvin betraktat är det nog inte det mest spännande jag druckit. Men det är ett formidabelt sällskap till rostbiff med yorkshirepudding, hasselbackpotatis, rödlöksmarmelad och gräddsås. Till maten sitter vi bara och njuter. För den som inte känner till yorkshirepudding så är det en brittisk variant på ugnspannkaka som är både enkel och snabb att tillverka. Vi gör portionspuddingar i en muffinsform. Bättre redskap för att suga i sig den goda såsen till rostbiffen får man leta efter.

Jag hittar uppgifter om att årgång 2004 av Chateau Lagrange lär ha kostat 252 kronor på bolaget hösten 2007. Det känns högst rimligt och nog kan det vara värt att lägga undan Bordeauxviner även från årgångar som inte är så uppskrivna. 

måndag 24 november 2014

2008 Castello di Monterinaldi Chianti Classico Riserva

Chianti är något av en favorit som jag gärna återkommer till. Så och den gångna helgen. Till en lättare middag med cannelloni, parmaskinka och fänkålssalami drog jag korken ur en Chianti som jag hittat i beställningssortimentet.

Castello di Monterinaldis riserva består till 90-95 procent av Sangiovese och de återstående procenten utgörs av Canaiolo och andra blåa druvor. Vinet har lagrats 24 månader på stora fat. Producenten räknar sig som en del av slow food-rörelsen och därför återfinns en sköldpadda på etiketten samt ett citat om att den som har bråttom bör ta det lugnt. 

Doften är något återhållsam, om än lovande. Röda och sirliga körsbär, svart te, röd citrus och kakaopulver noterar jag. Därutöver finns en antydan till mognadstoner.

Smaken är riktigt trevlig med röd citrus som övergripande intryck. Men visst finns där körsbär och svart te också. Kakaopulver finns också. Att det gått sex år sedan druvorna växte på rankorna märks på begynnande mognadstoner. Stilen är mycket intressant med en sirlig friskhet i stället för publikfriande fyllighet och fatrondör. Till maten fungerar konceptet fantastiskt bra och denna Chianti dröjer dig kvar i minnet.

Castello di Monterinaldis Chianti Riserva är för mig något av ett utropstecken och får en köprekommendation.  

Varunummer: 71610
Pris: 200 SEK

söndag 23 november 2014

2009 Mangiacane Chianti Classico Riserva

Begäret efter god Chianti stillades inte med föregående inlägg, utan ännu en flaska införskaffades som sällskap till en porchetta. Eller fläskrullad smaksatt med malda fänkålsfrön, salvia och rosmarin om man så vill på ren svenska.

Mangiacane skall utläsas som stor hund till åminnelse av de hundar som en gång i tiden vaktade egendomen. Producenten vältrar sig på hemsidan i renässanshistoria och forna ägares släktskap med Niccolò Macchiavelli. Men även om egendomen har 500 år av historia och ligger i Chianti är vinstockarna ändock relativt nyplanterade på 1980-talet och den första årgången av mer ambitiösa viner kom så sent som år 2001.

För att framställa riservan används 85 procent Sangiovese, tio procent Canaiolo och fem procent Colorino. Därefter mognar vinet på franska fat i ett år, varav tio procent av faten är nya.

Doften går inte att klaga på. Någorlunda komplex bjuds på körsbär, läder, svart te, kaffe och en aning rökighet.

Smaken är även den riktigt trevlig. Det här är en Chianti som är någorlunda modernt orienterad med tilltagen kropp, mörka körsbär, fattoner som ger både kaffe och kola, örter, svart te och röd citrus. Det är bra grepp i både tanniner och syrlighet. Därför finns en stramhet som känns uppfriskande och matfrämjande.

En riktigt god Chianti som fungerade synnerligen väl med porchettan.

Varunummer: 71066
Pris: 210 SEK

2010 Il Grigio Chianti Classico Riserva

Agricola San Felice har inte bara Brunello på sitt samvete, utan även en Chianti Classico Riserva vid namn Il Grigio som jag varit nyfiken på länge utan att komma till skott. För några veckor sedan var det äntligen dags i alla fall. Enligt den tekniska specifikationen är vinet framställt enbart av Sangiovese.

Doften är förförisk med körsbär, svart te, sandelträ och en örtig nyans som jag gillar skarpt.

Smaken är modernt välgjord utan att för den skull plågas av överextraktion eller fat. Kroppen är drygt medelfyllig, välbalanserad och smaken härligt körsbärsfruktig med röd citrus, svart te, en aning choklad, örter och sandiga tanniner som utlöser ett begär efter ett fat med charkuterier och annat gott småplock.

En god och välgjord Chianti som förtjänar att provas, anser jag. 

Varunummer: 74644 
Pris: 180 SEK

måndag 3 november 2014

2010 Borgogno Langhe Rosso

Som småbarnsförälder är jag glad över att jag inte behöver försörja mig på mitt vinintresse. Delar av året skulle jag inte kunna förlita mig på doft- och smaksinnena när de lamslås av förkylningar och andra farsoter som barnen plockar upp på dagis och i skolan. Det är vid sådana tillfällen som de mer intressanta flaskorna får vila i källaren. Därför fick ett spontaninköp rycka in istället i helgen.

Denna Langhe Rosso är en blandning av Barbera, Merlot, Freisa och Dolcetto. 

Doften, såvitt jag kan tala om en sådan med en snuvig näsa, skulle jag vilja beskriva som ytterst bärig med röda bär och tydliga hallon. En dammig grusväg och en antydan till fat bidrar till det positiva doftintrycket. Associationerna leder mig till Pinot Noir för den rena och bäriga doften påminner en del om enklare Bourgogne.

Tankebanorna kring enklare Bourgogne fortsätter när jag smakar på vinet. Smaken är förhållandevis fyllig med röda bär och hallon. Men det är framförallt den smaskiga bärigheten som slår an en sträng av vällust hos mig. Strukturen är högst drickvänlig med lena tanniner och en välanpassad syrlighet.

Borgognos Langhe Rosso är en riktigt smaskig bagatell som absolut förtjänar att provas.

Varunummer: 70384
Pris: 99 SEK

söndag 2 november 2014

2006 Bosquet des Papes Châteauneuf du Pape

För ett par veckor sedan fyllde dottern år och dagen till ära plockades en Châteauneuf du Pape fram. 

Doften är något knuten direkt ur flaskan. Fikon, körsbär, torkad frukt, salmiak och viss rökighet förnimmer jag. 

Smaken är även den något knuten, men ändå riktigt trevlig med sötmogen på gränsen till bränd frukt. Annat som jag smakar mig till är fikon, körsbär i likör, torkad frukt, lakrits och läkerol. Eftersmaken är långsträckt. En gnutta eldighet drar ner helhetsintrycket. Syrligheten är det inte så mycket bevänt med, och tanninerna kan nog räknas på ena handens fingrar. 

2006 Bosquet des Papes ett riktigt gott vin av tömningstakten i gästernas glas att döma. Och nog haglar superlativerna runt bordet. För egen del är jag inte lika entusiastisk då jag vill ha mer syrlighet och kärvhet för bättre spänst och fräschör.

Mina smakpreferenser har utvecklats och förtjusningen från några år sedan över Châteauneuf du Pape känns i dagsläget som bortblåst. 

Varunummer: N/A
Pris: 234 SEK

söndag 19 oktober 2014

2010 Chateau Ducluzeau

Ett tips på god och prisvärd Bordeaux flöt upp till ytan och jag kunde inte motstå frestelsen att greppa en flaska som den prismedvetna konsument jag är. För den som tycker att det är pinsamt att någon tvingas vända på slantarna kan jag bara hänvisa till winefinder.se som säljer sexpack av storebror 2010 Chateau Ducru Beaucaillou till det säkerligen väl motiverade priset av 13 164 kronor. Jag skulle nog lägga pengarna på något annat, och gjorde jag inte det skulle jag nog få se mig om efter en ny fru.

Hos Chateau Ducluzeau är hälften av jordarna planterade med Cabernet sauvignon. Den andra hälften av egendomen är planterad med Merlot, vilket märktes från start bland doftintrycken.

Doften är välmatad och framfusig med plommon, svartvinbär, korinter, kaffe, läder och tobak. 

Smaken är ungdomlig och tät med mörk frukt som består av plommon, svartvinbär och körsbär. Rostat kaffe pekar på viss generositet i fathanteringen, men det går inte över styr tycker jag. Det hade kunnat bli lite väl mycket av det goda om det inte varit för en uppfriskande örtig knorr som stramar upp smaken. Balansen är det lite si och så med i det ungdomliga tillstånd som vinet befinner sig i, men så skall det vara antar jag innan tanniner och syrlighet integrerats.

Min fru var förtjust och det indikerar ett modernt och tillgängligt anslag med bra tryck i smaken. Vinet fungerade också alldeles förträffligt till lördagens bräserade fläsk, eller pulled pork som det heter numera på modern kökssvenska. En tumme upp och en köprekommendation sålunda för 2010 Chateau Ducluzeau.

Varunummer: 95119
Pris: 179 SEK

lördag 18 oktober 2014

2005 Chateau Vignelaure

Årgång 2005 av Chateau Vignelaure finns Systembolagets beställningssortiment. Det kan ju vara roligt att se vad som hänt sedan förra gången vi drack detta vin.  

Rejält mögliga och muggiga källardofter måste vädras ut först. Efter hand träder en stram doft fram med sirliga röda bär, plommon, körsbär och en aning kryddighet. En lätt rökig doftkomponent samt kakao och en del cederträ noterar jag också.

Röda bär, plommon och körsbär går igen i smaken som börjar nå viss mognad. Visst märks det att vinet uppfostrats på fat, men det är inte något som skymmer den goda frukten. I övrigt upplever jag att vinet är fullt vitalt och i det ligger nog också en förväntan om mer utveckling.

2005 Chateau Vignelaure är ett säkert kort som inte kommer göra bort sig vid middagsbordet. Men det kommer också bli en av dessa middagar som man i efterhand inte minns på annat sätt än att allt förflöt utan incidenter eller pinsamheter eftersom alla känsliga ämnen som tangerar sex, religion eller politik nogsamt undviks. Ett gott vin, men kanske lite för välkammat för min smak.

Varunummer: 85846
Pris: 199 SEK

måndag 13 oktober 2014

2004 Chateau Giscours

Tanken var att en fredagskväll efter en arbetsvecka avnjuta ännu ett av de Bordeauxviner från årgång 2004 som införskaffades på Systembolagets primörsläpp 2007. Intresset för att fånga nyanser och svårfångade intryck övermannas rätt snabbt av en mer trängande impuls att koppla av och bara njuta. Skall sanningen fram så konsumerades denna flaska i en sådan rask takt att några noteringar knappt hanns med. Några få ord krafsade jag dock ned som stöd för minnet. 

Doften var ljuvlig med läder, tobak, kaffe och svartvinbär. Doften var inte fullt så komplex som jag räknat med, utan kanske åt det modernare hållet med mörk och aningen fatfylld doft.

Smaken är strået vassare. Den synnerligen goda balansen mellan vinets beståndsdelar är det som vi först noterar. Smaken är mogen och avrundad, men ändå med en pigg syrlighet som samspelar väl med maten. Vinets kropp är förhållandevis fyllig och smaken innehåller svartvinbär, kaffe och tobak. Även i smaken hade jag nog räknat med lite mer lättsam elegans och komplexitet, men det känns ändå förhållandevis modernt stukat med mörk och tät frukt samt en del fat. 

Chateau Giscours av årgång 2004 lär ha kostat 279 kronor. Av tömningstakten att döma var det inte en krona för mycket, utan snarare kan vi här snacka om riktigt prisvärd Bordeaux. Och det är ju inte så ofta man hör det nuförtiden...

söndag 12 oktober 2014

2010 Barolo Marcenasco Renato Ratti

Förra veckan drack jag en Barolo som nog får ligga till grund för årets mest oinspirerade inlägg, och då mest för min egen skull.

Korken drogs på lördagen lagom till middagen och doften var rätt så lovande tyckte jag. En tydligt rökig ton med eneträ, acetonstick, läder och kaffe och så en rätt så mörk körsbärsfrukt noterade jag med ett gillande. 

Smaken var dock ett platt fall. Om jag skall vara snäll så kan tanninerna beskrivas som framträdande. Men kärvheten som nästan tangerade åt det beska hållet gav en förnimmelse av en ohyvlad planka. Den mörka körsbärsfrukten, med inslag av hallonremmar, fick kämpa om uppmärksamheten. Jag kan sträcka mig till att Renato Rattis Marcenasco är ett gott vin, men inte mer än så. Det finns mycket annat därute som är mer värt att undersöka.

Varunummer: 90171
Pris: 269 SEK 

söndag 28 september 2014

2004 La Rioja Alta Gran Reserva 904

För mycket ek med kokos och dill är ofta omdömet om Rioja. För att inte fastna i fördomar utmanade jag denna helg mina förutfattade meningar om Rioja. Nu skall väl tilläggas att jag inte har några problem med extensiv fathantering så länge det är integrerat i vinet.

La Rioja Alta har hållit på sedan åren runt förra sekelskiftet. Receptet är traditionellt med lagring i fyra år på fyra år gamla fat av ett vin som framställs på 90 procent Tempranillo och tio procent Graciano. Årgång 2004 verkar ha varit extra lyckad då Parker välsignat vinet med 96 poäng, vilket lyfts fram på den tekniska specifikationen. 

La Rioja Alta gör ett än mer prestigefyllt vin som heter Gran Reserva 890 och som återfinns i beställningssortimentet för 697 kronor. Viña Ardansa, Viña Alberdi och Viña Arana är några andra varumärken från La Rioja Alta som känns igen från bolagets sortiment.

Mogen och rätt så komplex doft fyller glasen. Körsbär, balsamico, läder och choklad noterar jag. Och banne mig om där inte även finns en dillvippa. Annars märks den begynnande åldern med torkad frukt, tobak och ett något murrigt inslag som kan vara källare eller tobak.

Smaken är mogen och avrundad med körsbär, mjölkchoklad och kryddighet. Mognaden märks i den torkade frukten och avtrycken från fatlagringen. Eftersmaken är lång och silkeslen, och det är i slutet på kvällen som den sista pusselbiten faller på plats när jag vagt känner en aning kokos.

Det är bara att lyfta på hatten för ett kompetent producerat vin och att producenten låter det få viss mognad innan marknadslanseringen. 2004 La Rioja Alta Gran Reserva 904 är riktigt god och tömningstakten hög. Det ger mersmak inför framtiden. Men visst finns där tillräckligt med traditionella Riojamarkörer för att hålla envisa skeptiker på avstånd.

Varunummer: 7462
Pris: 299 SEK

söndag 21 september 2014

2004 Chateau Talbot

Bordeaux har en särskild lyskraft i vinvärlden med kända producenter och mytomspunna appellationer som även många utanför de invigdas skara känner till. För mig i likhet med många andra är förmodligen Bordeaux en milstolpe som skall passeras innan vinintresset letar sig vidare vid sidan av allfarvägen. Hösten 2007 begravde jag mig därför i olika vinskribenters poängsättning av egendomarna inför Systembolagets primörsläpp av årgång 2004. Mitt beslut att gå så att säga all in underlättades av att Decanter utnämnde årgång 2004 från Bordeaux till "the last affordable vintage" då alla förväntade sig dramatiskt höjda priser för årgång 2005. 

Vid denna tid rådde ofta en febrig stämning vid släppen på bolaget med långa köer. Självfallet var de mest åtråvärda objekten slut långt innan jag blev insläppt. Jag vill minnas att jag särskilt grämde mig över att 2004 Chateau Leoville Poyferre tog slut de första minuterna. Behovet av snabb reaktionsförmåga förde med sig att jag fick köpa på mig en massa flaskor utan att ha en aning om hur de smakade. När jag väl sedan satt med alla dessa ströflaskor av allt från Super seconds till Cru Bourgeois ville jag ju inte öppna upp dem innan de nått en viss mognad. 

Med tio år på nacken tänkte jag att det är dags att börja beta av årgång 2004 och bilda mig en uppfattning om Bordeaux. Fram åkte Chateau Talbot som är en fjärde cru. Vinet brukar bestå av ungefär två tredjedelar Cabernet Sauvignon, en rejäl skvätt Merlot och därtill ett par smärre andelar Cabernet Franc och Petit Verdot. 

För att förutsättningarna skall bli de rätta steker vi lamminnanlår lätt med rosmarin och timjan innan de får gå klart i ugnen. Vi gör en lika enkel som makalöst god sky av köttsafterna genom att vispa i en skvätt vitt vin. Potatisen skivas kvartscentimetertjockt och rostas en dryg timme i ugnen för rätt krispighet.

Jag vet inte om jag förväntat mig pukor och trumpeter. Men nog hade jag förväntat mig ett mer imposant första intryck. Det är mer förnimmelser och nyanser än direkta dofter. Moccakaffe, röda körsbär, tobak, läder och blyertspenna förmår jag urskilja i den återhållsamma elegansen.

Smaken är också ytterst elegant på gränsen till diskret. Det som slår mig, och som även frun noterar, är den underbara balansen där syrlighet och kärvhet smällt samman på ett underbart vis. Den knappt medelfylliga kroppen bidrar även den till att ge det hela en påtaglig aura av finess. Jag undrar över hur i hela friden min måttligt vinintresserade fru kan hamna i Italien där jag trevar efter de typiska markörerna för Bordeaux. Men det stämmer. Det är faktiskt lite mer körsbär än svartvinbär. Även moccatonerna kan leda tankarna mot den mer yviga fathantering som präglar så många av de toskanare som jag släpar hem, även om de i detta fall är mycket mindre påtagliga. Där finns också en aning örtighet som stramar upp vinet och som jag uppskattar. Sedan är det svårare att beskriva en slags krämig struktur som ger ytterligare en dimension till upplevelsen.

Visst är det ett gott vin. Men det framkallar inte gåshud. Det är snarast med ett uns av besvikelse som jag konstaterar att jag förväntat mig lite mer. Kanske är det så att diskretion och elegans inte förmår mäta sig med de mer kraftfulla upplevelser som yngre viner förmår leverera.

Jag har för mig att jag betalade i häradet av 300 kronor för sju år sedan. Var det prisvärt?  Det kan kanske vara som så att det krävs några fler flaskor mogen Bordeaux innan smaklökarna är kalibrerade och jag kan ge en mer rättvis bedömning i den frågan. I dag skulle jag nog sträcka mig till att det i alla fall inte var pengar i sjön, utan rimligt för ett gott vin som mognat väl. 

2012 Bourgogne Blanc Les Femelottes Chavy-Chouet

Förra helgen åt vi krabba och till dessa blötdjur drack vi en flaska vit bourgogne som jag hittade i kylen och som inte kommit till användning under någon av alla dessa varma kvällar som sommaren bjudit på. 

Doften är storleken större än vad jag vanligtvis möter i vit bourgogne i denna prisklass. Ren, distinkt och fyllig doft av söta och solmogna äpplen och päron med en citrustvist lovar gott. Därtill aningens möbelpolish och något blommigt som jag förknippar med liljekonvalj bidrar till att ge vinet viss komplexitet. 

Smaken är frisk och generös med saftiga och solmogna äpplen och päron.  Här finns också kraft och rondör men med finess. Den söta frukten och fylligheten i vinet fungerar utmärkt till skaldjuren. Som alltid går att önska sig något mer och i detta fall skulle det väl i sådana fall vara en aningens mer markerad syrlighet.

Tyvärr verkar alla flaskor ha gott åt på bolaget. Priset lär ha varit 149 kronor och det var inte något överpris. Detta var ett riktigt gott vin som jag kommer att hålla utkik efter i framtiden. 

söndag 14 september 2014

2010 Malleolus Emilio Moro


För några veckor sedan drack vi en Ribera del Duero från Emilio Moro och det var ju ett gott vin, så jag tänkte även prova en variant till från procenten som av prislappen att döma torde vara mer påkostad i utförandet. Av baksidesetiketten framgår att vinet gjorts på hundra procent Tinto Fino, vilket är ett annat artistnamn för tempranillo, som lagrats "18 meses en barrica de roble francés".

Doften mättad av mörka, solmogna plommon och björnbär samt med ett påtagligt rostat inslag. Viss komplexitet finns med en aning mognadstoner, mineral och läder. Smaken är grandios med mörka plommon och björnbär med en avvägd dos med fat. Även i smaken finns ett rostat inslag. Smaken är avrundad och med en del karaktär. Skall jag beskriva vari denna karaktär består så ligger nog lyxig närmast till hands, eftersom det förmedlar ett intryck av att vara påkostat. Lite extra allt helt enkelt.

Lasagne på fredagskvällen var inte det mest passande att äta till detta vin, men jag lovar att det kommer vara formidabelt till en grillad entrecôte. 2010 Malleolus är ett mycket gott vin som absolut förtjänar att provas.

Varunummer: 75283
Pris: 298 SEK

tisdag 9 september 2014

Älgviner

Älg stod på menyn i lördags för en middag med goda vänner. En provning hanns med innan det var dags att äta. 

Den första flaskan var en sydfransos, 2012 Gérard Bertrand Chateau l´Hospitalet. Det är blandning av syrah, mourvèdre och grenache som lagrats på 225-litersfat i tolv månader.

Doften är tät, generös och hyggligt komplex med söt frukt som samsas med jordighet som drar åt kokta rotfrukter. Röda bär främst, men även någon jordgubbe och lite nypon, tjära, viol och läder leder mina tankar åt norra Rhône till. Smaken är även den tät och generös och minner inte så lite om Crozes-Hermitage med jordighet, viol och läder utöver en radda syrahmarkörer. Mycket god noterar jag.

Nästa vin är dock den flaska som tar slut snabbast under kvällen. 2008 Don Tommaso Chianti Classico från Principe Corsini är en fläskigt fjäskig pjäs från toskanska kärnlandet. Utöver sangiovese ingår merlot i blandningen. Och det märks. 

Doften är mörkfruktig med ett påtagligt rostat inslag. Solmogna och söta plommon och björnbär, kaffe, kakao, kaffe och kryddor bjuds det på i generösa mängder. Smaken fortsätter på detta tema. Det är maffigt med den mörka och solmogna frukten som består av körsbär, plommon och björnbär. Chianti kan ju vara rätt så kärv och syrlig, men icke så i detta fall. Vinet är väl avrundat i kanterna i en modern och internationell stil. Blint hade jag nog inte gissat Chianti. Till älgentrecôte är vinet dock en riktig fullträff. Busgott, skriver jag i anteckningarna med ett par utropstecken. Men purister göre sig nog icke besvär... I sammanhanget kan nämnas att samma producent har en lillebror vid namn Le Corti som är väl värd att prova. 

Bredvid de två övriga kämpar 2008 Il Falcone Riserva för att göra sin stämma hörd. Förgäves. Den här flaskan åkte med för att det vore roligt att vidga vyerna och prova nya druvor och regioner i det mångfacetterade vinland som Italien är. Blandningen består av 70 procent Nero di Troia och 30 procent Montepulciano. Vinet har sedan fått mogna ett år på franska fat, men det var inte så uppenbart i detta sällskap.

Doften känns näst intill anorektiskt hämmad jämfört med övriga viner. Körsbär och röda bär samt mineral och örtighet åt det torrare och dammigare hållet. Smaken är även den en storlek mindre med körsbär och röda bär åt det lingonsyrliga hållet. På egen hand är det troligt att vinet upplevts mer generöst och att intrycket blivit mer positivt. God, men inte så mycket mer tyckte vi nog alla.

2012 Gérard Bertrand Château l´Hospitalet La Reserve Rouge
Varunummer: 73142
Pris: 159 SEK

2008 Don Tommaso Chianti Classico
Varunummer: 76856
Pris: 249 SEK

2008 Il Falcone Riserva
Varunummer: 2335
Pris: 119 SEK

söndag 7 september 2014

2008 Campogiovanni Brunello di Montalcino San Felice

I septembersläppet kom en Brunello som jag blev nyfiken på. Årgång 2004 föll inte riktigt på läppen, medan ett par flaskor från årgång 2006 hamnade i källaren. Var det dags att fylla på med den aktuella årgången 2008? Det var frågan för kvällen i fredags.

Doften är knuten och rentav ogenerös. Skall jag vara välvillig kan doften kanske beskrivas som sirlig med körsbär, läder, svart te och något rostat inslag. Frukten har en ren kvalitet som båda gott.

Smaken är mer generös med sirliga och rena körsbärstoner som har en mörk klangbotten. Även i smaken finns en rostad accent. En aning jordgubbssmak som drar lite åt kompott noterar jag också. Svart te, kryddighet och en gnutta mognadstoner bidrar till att ge vinet komplexitet. Tanninerna är finpulvriga och välintegrerade, liksom syrligheten är behagligt avrundad.

Så långt ett gott och välgjort vin. Men jag saknar lite mer tryck i smaken för att bli riktigt nöjd. Det här är en Brunello som lirar mer åt det sirliga och eleganta hållet, vilket inte behöver vara fel. Jag passar dock denna gång. 

Varunummer: 92237
Pris: 299 SEK

onsdag 3 september 2014

2009 Pesquera

En kär gammal bekantskap dök upp i helgen. 1999 Pesquera var nog det första vin som jag provade för elva år sedan till följd av ett medvetet vinval. Det var också det vin som jag bjöd min blivande hustru på första gången som jag bjöd henne på middag. Nu finns årgång 2009 i beställningssortimentet och jag kunde inte låta bli att beställa en flaska. Utöver att njuta av vinet till maten gjorde jag några reflektioner över hur vinintresset utvecklats genom åren.

Då, i början, kommer jag ihåg att i princip varje vin var en smakupplevelse. Det krävdes inte särskilt mycket för att bli fullkomligt hänförd. I dag är det inte lika lätt att bli lika berörd.

Det var inte heller lika mycket som pockade på uppmärksamhet så det var lättare att mer ensidigt fokusera på att lära mig mer om vin och lägga tid på att tråla efter flaskor i beställningssortimentet.

En annan del som fått stå tillbaka är dissekerandet. För mig höll det på att förstöra njutningen och numera försöker jag ha ett mer impressionistiskt förhållningssätt.

Med dessa funderingar avklarade noterade jag en tät och elegant doft med plommon, körsbär, läder och kryddor med viss mognad. 

Smaken är tät, komplex och elegant med plommon, körsbär, kryddor, fat och med behagliga mognadstoner. 

Rackarns gott är vad det är, och till fredagskycklingen slinker det ner fint. Det blev nog lite väl mycket av djuplodande, och måhända pretentiöst, tyckande förra gången det begav sig. 2009 pesquera är ett mycket gott och kompetent producerat vin som verkligen förtjänar att avnjutas.

Varunummer: 72731
Pris: 174 SEK

söndag 24 augusti 2014

2011 Emilio Moro

Sommaren börjar ge vika för hösten och när temperaturen börjar sjunka är det dags återigen för lite mer murrig mat och kraftiga rödviner. Till rödvinsbrässerade lammlägg fick det bli en spanjor från Ribera del Duero. 

Färgen är imponerande tät, nästan med drag åt det svarta hållet.

Doften är generös, kompakt och modernt stukad med mörka plommon, körsbär och björnbär, en påtaglig kryddighet, läder och fatvanilj. 

Det generösa och fylliga anslaget återfinns även i smaken som bjuder på mörk frukt med plommon, björnbär bakkryddor, kaffe och kakao samt en del fat. Kroppen är fyllig och något vidare motstånd bjuds inte av tanniner eller syrlighet. Ett modernt och drickvänligt vin som slinker ner i snabb takt, eller om man så vill, ett bra vin för att mildra saknaden efter den gångna sommaren. 

Varunummer: 71486
Pris: 184 SEK


söndag 17 augusti 2014

2009 Barbaresco Nubiola Pelissero

För något år sedan drack jag årgång 2008 av detta vin med välbehag, men ryggade tillbaka inför prisdifferensen mellan Sverige och Danmark. Så när årgång 2009 dök upp på bolagets hyllor och priset hyvlats av med en hundring jämt tvekade jag inte, utan klippte till på en flaska.

Tyvärr är intrycket inte alls lika positivt som sist. Doften är dämpad och smakintrycket domineras av bittra tanniner och något grovhuggen syrlighet. Något mörka körsbär, svart te, antydan till fat och en aning läkerol noterar jag bland smakintrycken, innan lusten tryter. På egen hand är vinet gott, men till maten blir det dock uppenbart att det är för lite frukt och för mycket syrlighet och kärvhet. Hela bygget känns faktiskt lite obalanserat och grovhugget. Jag tror inte att det kommer bli så mycket roligare med lagring då det finns för lite frukt den dag de bittra tanninerna slipats av och syrligheten mildrats.

Ett gott vin för all del, men inte så mycket mer än så.  

Varunummer: 92236
Pris: 199 SEK

lördag 16 augusti 2014

2004 Barolo Serralunga Paolo Manzone revisited

För fyra år sedan uppskattade jag Paolo Manzones barolo så mycket att jag lade undan ett par flaskor. Nu var tiden inne för att se om vinet möjligtvis utvecklats positivt med tiden. På grillen lades fläskkotlett i bit med svålen kvar som späckats med rosmarin, salvia och lagerblad.

Jag hade kanske inte förväntat mig en såpass distinkt stallighet, som inte ville försvinna helt även efter lite vädring. Efter hand utvecklades en elegant och diskret doft av Ekströms pulvernyponsoppa, tjära, rosor och körsbär. 

Smakintrycken var disketa, kärvheten och syrligheten nerslipade och frukten mogen och utvecklad. Körsbär, jordgubbe, lakrits och tjära var sådant som jag noterade. Till maten fungerade det väl och det var gott och behagligt, men aningen för diskret för att jag skall tända på alla cylindrar. Lite mer tryck hade inte skadat. 

Pris: 289 SEK

söndag 10 augusti 2014

2011 Il Sasso Piaggia

Om det finns någon motsvarighet till comfort food inom vinvärlden torde det för mig vara en rikt generös och mullig toskanare med tät, mörk körsbärs- och plommonfrukt och en väl definierad dos fat som balanseras upp av en uppfriskande kärvhet och syrlighet.Omedelbar behovstillfredsställelse levererades av 2011 Il Sasso.

Intressant nog består druvblandningen av 70 procent Sangiovese, 20 procent Cabernet Sauvignon och tio procent Merlot.

Det är bara att beklaga att vinet är slut på Systembolaget. Dock finns enstaka flaskor kvar i några butiker som det är värt att jaga rätt på. Om årgång 2012 dyker upp på hyllorna ser jag inte någon som helst anledning att tveka.

Varunummer: 91217
Pris: 199 SEK

2012 Le Ragose Valpolicella Classico

Min fru har alltid varit väldigt svag för vinerna från Venetien om det så är enkel Valpolicella eller amarone. Själv har jag inte varit lika övertygad och jag hade gjort mig en slant genom åren om jag fått en krona för var gång som min fru bönat och bett om att jag skall köpa Zenatos ripasso. Vid sommarens utflykt till Holte i Danmark veknade jag och därför fick en flaska Valpolicella från Le Ragose följa med hem.

Druvsammansättningen är 50 procent Corvina, 20 procent Rondinella och 20 procent Corvinone. Utöver dessa 90 procentenheter lyckas procenten även trycka in 20 procent andra tillåtna druvsorter.

Till en barnvänlig variant av Biff Stroganoff kom vinet väl till pass en middag uti skärgården en varm sommarkväll härförleden. Förutsättningarna för en komplett redovisning av doft- och smakintrycken saknades, men några få ord hann jag ändå notera.

Doften är bärig med körsbär, blåbär, bittermandel och med en antydan till fatvanilj. Smaken är åt det lättare hållet med körsbär, blåbär och en örtig knorr, medan tanniner och syrlighet spelar en något undanskymd roll. Det här är så nära saft för vuxna som man kan komma. Nivån i flaskan sjunker raskt då vinet är mycket gott och drickvänligt i en bärig stil som inte är så överlastad som jag ibland kan uppfatta hos vinerna från Venetien. "Less is more" gäller även understundom i vinvärlden. Le Ragoses Valpolicella är ett vardagsvin som är väl värt att bunkra upp med.

Pris: 85 DKK

lördag 9 augusti 2014

2008 Brunello di Montalcino Silvio Nardi

Varma och lata kvällar vid grillen leder ofta tankarna för mig till Toscana för passande viner. I går var det dags för en brunello från Tenute Silvio Nardi. 

Det första intrycket är faktiskt något av en besvikelse. Doft och smak lovar inte stordåd. Körsbären är mörka och ett något kryddigt och tjärliknande anar jag mig också till efter idogt sniffande. Smaken är avrundad, mjuk och utvecklad med mörk frukt och en del fatkaraktär. Och visst finns där hallon också?

God, men profillös blev det första inte särskilt muntra betyget.

Men till maten och med allt mer tid i glasen växte vinet betydligt. I botten en mörk körsbärsfrukt som efter hand fick sällskap av en allt mer ren och klart skönsjungande sangiovesefrukt, och då särskilt med en framträdande hallonton. Vi upplevde också vinet som väldigt väl balanserat och med mer kropp under kvällen. 

Så slutligen tycker jag att detta ändå är ett riktigt gott vin som jag kommer återvända till. 

Varunummer: 70114
Pris: 299 SEK

torsdag 31 juli 2014

2009 Chateau Vignelaure

Förra sommaren bodde vi en vecka i Provence och längs vägen till byn hittade jag Chateau Vignelaure. Det blev ett besök och en så snabb provning som 30-gradig värme och frustrerade barn tillåter. Därför var det lite extra roligt att prova vinet i år igen en varm grillkväll.

I appellationen Coteaux d´Áix-en-Provence brukar Chateau Vignelaure framhållas som en av de främsta egendomarna och lite extra klappar det blågula hjärtat av att det ägs av Mette och Bengt Sundström. Druvblandningen består av 70 procent Cabernet Sauvignon och 30 procent Syrah. Vinet har sedan fått mogna i 18 månader på franska fat.

Doften är tät och sötmogen med svarta vinbär och mycket fat. Smaken är tät, generös och polerad med ett påtagligt inslag av fat. Det är mörka bär såsom svartvinbär, körsbär och björnbär och det finns en stadig syra och tillräckligt med tanniner som balanserar upp det hela. Inom citationstecken satte jag ordet omodern när jag skrev ner några intryck. Visst är vinet gott och okomplicerat, men det känns också som att detta är en typ av vin som var mer populärt för tio år sedan med den polerade och internationella framtoningen. Eller så har mina smakpreferenser förskjutits över tid...

Hur som, ett riktigt gott vin som på intet sätt skämmer ut sig till den grillade lammentrecôten som varmt rekommenderas.

För övrigt finns ett par äldre årgångar av Chateau Vignelaure i beställningssortimentet så den som vill kan undersöka om detta är ett vin som vinner på lagring.  

Varunummer: 74532
Pris: 199 SEK

onsdag 30 juli 2014

2013 Terras Gauda O Rosal

Sommarens varma kvällar tarvar vitt och vi blev överförtjusta i denna charmiga och generösa spanjor. Drivor av solmogen tropisk frukt, päron och citrus stramas upp av syrlighet och en aning mineral. Det känns rent av lite spritsigt. Till den varmrökta laxen fungerar vinet utmärkt, och jag kommer definitivt köpa fler flaskor kommande somrar.

Varunummer: 92214
Pris: 159 SEK

torsdag 24 juli 2014

2010 Barolo Cerrati Cascina Cucco

Två fantastiska veckor tillbringades i trakterna av Ystad. När vi ändå var i trakterna fick det bli en tripp över sundet till Danmark med ett stopp i Holte för att bunkra upp med vin. En sexpack med barolo från Cascina Cucco stuvades bland annat in i bilen.

Doften är påfallande toskansk med sura körsbär och en del kaffe faktiskt. Smaken är riktigt bra och lovande inför framtiden. Ungdomlig kärvhet och syrlighet paras med en kraftfull dos av mörka körsbär. Intensiteten tyglas av en rätt så slank och elegant kropp. Visst går det att fördjupa sig i nyanser och intryck, men en varm sommarkväll till biffen blir det mer av ohämmad njutning än djuplodande analyserande. 

Pris: 159 DKK