söndag 13 september 2015

2010 Brunello di Montalcino Ruffino Greppone Mazzi

Ruffino som byggt en omfattande verksamhet kring främst Chiantiviner har även en egendom i Montalcino. I helgen fick det bli en provkörning.

Det är svårt att hitta en enhetlig stil för Brunello di Montalcino. Det finns viner som är sirliga och eleganta i ena änden av spektrumet medan det i den andra återfinns fylliga och häftigt fatade varianter där ursprunget inte är så lätt att sia om. Här har vi att göra med ett vin av det senare slaget.

Doften är tät och närmast merlotaktig med murket trä, mörka plommon och körsbär. Blint hade jag nog gissat på en modern och internationellt utformad toskanare.

Smaken är tät med mörka körsbär och plommon samt en hel del fat i en icke särdeles komplex stil.

Ruffinos Greppone Mazzi är förvisso god, men motiverar inte prislappen. För det hade krävts mer ursprungskänsla och komplexitet.

Varunummer: 82293
Pris: 351 SEK

söndag 6 september 2015

2010 Brunello di Montalcino Castelli Martinozzi

Castelli Martinozzi fick ett erkännande för sina viner redan 1892. Om det var för det vi kallar Brunello vet jag inte. Det blev i alla fall en ny och lyckad bekantskap för mig.

Doften är söt och med mörka plommon och körsbär, kaffe, läder och fat.

Smaken är åt det täta hållet med mörka och solmogna plommon och körsbär. Smaken präglas också av en tydlig kryddighet. Att vinet tillbringat tre år på fat märks också. Vinet ger ett traditionellt intryck med kombinationen sötmogen frukt och riojaartad fathantering.

På egen hand är det inte så värst komplext. Med maten på bordet kommer saker och ting i annan dager. Det är mer av ett matvin än ett provningsvin i dagsläget, men kan säkert utveckla mer mognadstoner.

Jag blir oerhört charmad av detta vin och ett par flaskor kommer läggas undan i källaren. Den som är på jakt efter bra Brunello bör undersöka om Castelli Martinozzi tillfredsställer de personliga smakpreferenserna.

Varunummer: 73812
Pris: 229 SEK

lördag 5 september 2015

2012 Chambolle-Musigny Roux Père et fils

Vanligtvis brukar Bordeaux få bära hundhuvudet när det gäller inflaterade priser. Men vad skall man säga om priserna för röd Bourgogne? Inte är det roligt i alla fall. Ett byvin för 369 kronor är i alla fall ungefär vad inträdet till Côte de Nuits kostar. 

Doften är distinkt och komplex med rökighet, bastubänk, körsbär, röda bär, läder och diskreta fat.

Om jag skall vara artig är smaken ganska lätt i anslaget, men fyller ut allteftersom, och mest i eftersmaken. Om jag vore mer kritisk så är kroppen något för lätt. Smaken är påtagligt bärig och kryddig med körsbär och hallon. Fathanteringen är behaglig. Syrligheten är riktigt pigg och matkrävande. Det mest imponerande med detta vin är eftersmaken som både fyller ut och klingar av långsamt.

Visst är vinet riktigt gott och det finns definitivt utvecklingspotential, men det räcker inte hela vägen fram för att jag skall vilja lägga undan någon flaska. Till både pekinganka och saltimbocca är det lite för lätt för att riktigt kunna hävda sig. Hur mycket jag än vill tycka om vinet är priset väl tilltaget i förhållande till vad man får i flaskan.

Varunummer: 70717
Pris: 369 SEK

lördag 29 augusti 2015

2012 Cornas Chante-Perdrix Delas

I somras kom en Cornas från Delas som jag druckit några gånger i tidigare upplagor och som brukar vara riktigt bra. En flaska fick följa med hem.

Doften är ursprungstypisk och pekar med hela handen mot syrah från norra rhône syrah. Det är en smått aromatisk doft med röda bär, slånbär, viol och gummi. 

Smaken är även den ursprungstypisk med röda bär, slånbär, hallon, björnbär, viol och en distinkt kryddighet. Kroppen är drygt medelfyllig och syror och tanniner är väluppfostrade och vattenkammade. Det är rent och välgjort andas professionell vinproduktion helt enkelt.

Delas Cornas är lättillgänglig och lättdrucken i dag men är ändå ett seriöst vin som vill bli taget på allvar. Mycket gott är det och enda anmärkningen är att det saknas något som bryter av. Lite mer personlighet kanske är det jag är ute och far efter. 

Varunummer: 2274
Pris: 241 SEK  

fredag 28 augusti 2015

2004 Delas Côte-Rôtie Seigneur de Maugiron


För sju år sedan införskaffades ett par flaskor Côte-Rôtie från Delas på rekommendation av Decanter som höjde detta vin från denna årgång till skyarna, såvitt jag kan erinra mig. Sedan dess har flaskorna ruvat i garderobers och källares dunkel fram till i somras när det var dags att njuta en flaska till lammentrecôte.

Doften är fantastisk och harmonisk med trä av olika slag, rökighet, grusväg, chark, gummi och vitpeppar utöver en frukt som bäst kan beskrivas som torkad och eterisk.

Smaken är väldigt utvecklad. Den är harmonisk och med en alldeles underbar balans. Hallon, jordgubbar, röda bär, viol och torkad frukt kommer jag att tänka på. Eftersmaken är lång och överlag är intrycket aristokratiskt.

Det är makalöst gott och kvalificerar som årets näst bästa vinupplevelse såhär långt. Habegäret väcks verkligen och utöver Brunello kommer därför framtida ansträngningar inriktas mot att fylla källaren med Côte-Rôtie.

När det begav sig var det flera som hade åsikter om detta vin. Läs här, här, här och här.

Priset lär ha varit 378 kronor och med några års mental avskrivning känns det mycket rimligt.

torsdag 27 augusti 2015

2005 Chateau Potensac

Det vankades mogen Bordeaux på bolaget och jag slog till.

Doften rymmer inte så värst mycket mognad. Men där ryms godsaker såsom kaffe och murket trä, mörk frukt, läder och kakao.

Smaken är slankare och sirligare än vad doften antyder. Mörk frukt med plommon och moreller, sirligt röd citrus, kakao och järn i en drygt medelfyllig kropp är förvisso gott, men jag hade förväntat mig mer mognadstoner.

Vinet är gott och någorlunda avrundat i dagsläget, men det finns troligtvis potential för mer mognadstoner. Dock är jag tveksam till prislappen. Det går att hitta roligare för pengarna.

Varunummer: 99138
Pris: 339 SEK

söndag 23 augusti 2015

2010 Brunello di Montalcino Torre della Trappola

Barone Ricasoli har utökat portföljen med en Brunello di Montalcino som dök upp på fredagens släpp på bolaget. 2010 är den andra årgången för detta vin. En del av receptet är 12 månader på franska fat och 14 månader på slavonska fat. Mer illavarslande är kanske att Systembolagets beskriver smaken bland annat med ”romrussin”. Det är inte riktigt vad jag förväntar mig i en Brunello...

Doften rymmer söt frukt med körsbär, viol och röd citrus. Över det hela vilar en tydlig kryddighet. Att vinet tillbringat lång tid på fat är inte något som jag tycker är uppenbart i doften.

Smaken är frisk och komplex. Det har gått fem år sedan skörd och två av åren har tillbringats på fat. Trots detta är vinet friskt och fruktigt. Körsbär, viol, röd citrus och en påtaglig kryddighet noterar jag. Kroppen är åt det fylligare hållet, men ger ändå ett slankt och rätt så elegant intryck. Eftersmaken är långsträckt. Det är med viss lättnad som jag inte hittar några romrussin bland smakintrycken. Till lammentrecôte med stuvad färsk vitkål, rödvinssås och rostad potatis fungerar vinet synnerligen väl.

Här är laddat med syrlighet och frukt som kommer räcka många år framöver och jag kommer därför följa projektet genom ett par inköpta buteljer. Om en sisådär fem år kommer nästa korkas upp. 

I urvalet av Brunello från årgång 2010 tycker jag att Torre della Trappola kvalar in på listan över viner väl värda att lägga undan.

Varunummer: 99592
Pris: 349 SEK

fredag 21 augusti 2015

2010 Brunello di Montalcino Barbi

Barbi är en av de ursprungliga producenterna av Brunello och den blå etiketten tillkom 1958. Lite retrokänsla ger även doft- och smakintrycken.

Doften är diskret och återhållsam med körsbär, jordgubbe, läder och torkad frukt.

Smaken är slank med en robust struktur av kärvhet och syrlighet som ramar in en diskret frukt med körsbär, jordgubbe och torkad frukt på ett sätt som påminner om nebbiolo och ung Barolo.

Barbis Brunello är inget kraftpaket, men det kan säkert mogna till ett stadium av diskret charm som lockar konnässörer som förmår uppskatta de små nyanserna i tillvaron. Det känns som att det står för kontinuitet i en vinvärld som dragits med i jakten på kraftigare och fylligare viner. Här måste jag erkänna att jag lärt mig uppskatta lite mer kraft och därför passar jag på fler flaskor i källaren. Ursprunglighet och kvalitet når inte alltid hela vägen.

Varunummer: 79013
Pris: 279 SEK

torsdag 20 augusti 2015

2010 Brunello di Montalcino Fanti


Det toskanska kärnlandet är en utmärkt källa för grillviner till sommaren. Givet att vädret så tillåter, bör kanske tilläggas. En brunello från Tenuta Fanti hanns med mellan skurarna i somras.

Doften ger ett förhållandevis modernt intryck med mörk och solmogen frukt bestående av körsbär och hallon. Lägg därtill läder, tobak, choklad och fat.

Smaken är åt det moderna och fylliga hållet utan att spåra ur med allt för mycket extraktion eller fat. Mörka körsbär, hallon, torkad frukt och svart te , röd citrus och fat noteras. Greppet i tanninerna är bra och lovande.

En mycket god Brunello som är en lyckad förening av modernitet och tradition. Det var nog ett av årets lättaste beslut att lägga undan några flaskor för framtiden. Tyvärr är vinet slut. Förhoppningsvis kommer det i nya tappningar.

Pris: 299 SEK

onsdag 19 augusti 2015

2010 Brunello di Montalcino Fattoi

Denna brunello från Fattoi har jag druckit i två årgångar. Jag minns min förtjusning över årgång 2008 när den kom till bolaget. Någon gång i våras var det dags att prova den senaste tillgängliga årgången från 2010. Följande är främst för min egen bokföring, då det inte var läge för att föra anteckningar.

Doft och smak bygger på klassiska komponenter med körsbär, torkad fruk, svart te, läder, fat och en påtaglig kryddighet. Kroppen är drygt medelfyllig och vinet är förhållandevis färdigt att konsumera i dag utan behov av extensiv lagring. 

Det är kanske inte det mest spännande som jag provat från appellationen, men sett till priset tycker jag ändå att det är bra. Ett vin som jag kommer köpa igen. 

Varunummer: 3097
Pris: 219 SEK

2010 Brunello di Montalcino Tenuta La Fuga

Tidigare i somras hann vi med ännu en Brunello från 2010 till den grillade entrecôten. 

Tre år på stora slavoniska ekliggare blir i detta fall kännbart i doften med läder och andra fatmarkörer. Söt och torkad frukt med körsbär och jordgubbar noteras också. 

Smaken är utvecklad och vinet har kommit förhållandevis långt i mognadsprocessen. Frukten är åt det sötare hållet med körsbär, jordgubbar och torkad frukt. Därtill viol och en hel del fattoner. Eftersmaken är långsträckt och kroppen drygt medelfyllig. 

Till grillat kött fungerar fat och mogen frukt riktigt bra, men detta är inte riktigt min stil. Det är väl mycket fat, söt frukt och avrundade kanter. Det som dock definitivt drar ner helhetsintrycket för mig är den höga alkoholhalten på 15 procent som inte känns riktigt integrerad i vinet.

Varunummer: 12330
Pris: 281 SEK

tisdag 18 augusti 2015

2010 Brunello di Montalcino Ciacci Piccolomini

I likhet med många andra var jag på jakt efter storebror Pianrosso men fick nöja mig med basvarianten i junisläppet.

Nu blev jag rätt så nöjd ändå. Doften är mycket trevlig och ger ett rätt varmt intryck med mörka körsbär, svart te, läder och sandelträ. Det tar dock ett tag innan den traditionella brunellodoften tar överhanden och mildrar det inledande moderna anslaget.

Även smaken ger ett första förhållandevis modernt intryck. Smaken är generös och med bra tryck med mörka körsbär, jordgubbar, plommon, svart te och fat. Trots att det gått fem år sedan skörden är kärvheten väl tilltagen. Detta är en riktigt god Brunello som kommer vinna på lagring. Jag ser därför fram mot ett återseende om en sisådär fem år.

Det finns fortfarande några enstaka ströflaskor kvar i riket så passa på och lägg undan.

Varunummer: 91284
Pris: 299 SEK

måndag 17 augusti 2015

2001 Argiano Brunello di Montalcino

På allmän begäran, eller åtminstone från en läsare, i föregående blogginlägg återupptas skrivandet. 

Jag hade tänkt att inleda med en summering av sommarens vistelse i Provence, men det får vänta ett tag till. En viss ringrostighet har infunnit sig och därför tar jag några lätta skrivövningar först.

Modern var på besök i somras och en kväll gjorde vi Saltimbocca alla Romana. Till detta korkade jag upp en återstående Brunello från Argiano. Den första flaskan konsumerades för sex år sedan. Kombinationen mat och vin var perfekt och vinet är så här långt årets upplevelse.

Doften bjuder på Bordeauxvibbar med rökighet, sandelträ, tobak, läder och torkad frukt medan svart te och en gnutta söta körsbär indikerar Italien. Doften är mycket fin och underbar att sitta och sniffa på. 

Det första som slår mig när jag smakar på vinet är den otroliga balansen. Perfekt mognad, en gnutta polerade tanniner och viss syrlighet finns kvar. Kroppen är drygt medelfyllig och smakförnimmelserna består främst av torkad frukt, solmogna körsbär och svart te. Eftersmaken är långsträckt. 

Det är svårt att klä en vinupplevelse som framkallar glädjetårar i ord. Men efter en sådan afton kommer förvärvandet av fler Brunelloviner bli ett högprioriterat projekt under återstoden av detta år. 

onsdag 6 maj 2015

2008 Brunello di Montalcino Poggio Nero

Någon gång under påskledigheten hann vi med en Brunello di Montalcino. Det intressanta med denna Brunello är att producenten Oenoforos hyrt både vingård och produktionsanläggning för denna första årgång.

Doften är typisk med körsbär, torkad frukt och jordgubbe samt svart te, läder och viol.

Smaken är även den typisk  med körsbär, svart te, lakrits, fikon och fat med begynnande mognad och en drygt medelfyllig kropp. Denna Brunello är riktigt god och levererar ursprungskänsla med begynnande mognad. 

Det är smått imponerande av en producent att sätta samman ett vin med en såpass hög kvalitet till ett högst rimligt pris på första försöket. 

Varunummer: 75421
Pris: 171 SEK

måndag 4 maj 2015

2012 Crozes Hermitage Domaine de Thalabert

På grund av ändringar i laguppställningen fick denna Crozes Hermitage från Paul Jaboulet Aîné rycka in som sällskap till lördagskycklingen och en sås gjord på senap, dragon, vinäger, lök, vitlök och grädde. 

Doften är djup med solmogna björnbär och plommon. Späntved, peppar, lagerblad och en aning rökighet och charkuterier bidrar till att ge en ursprungstypiskt god doft.

Smaken är både elegant och fyllig med solmogna björnbär och plommon samt en aning charkuterier, fat och vitpeppar. 

Kanske att jag saknar lite mer ruffiga drag och mindre söt frukt, men det kan också vara en följd av att jag är inskolad på appellationen genom Alain Graillot. Men utöver denna anmärkning är det ett mycket gott vin. 

Varunummer: 90544
Pris: 199 SEK

söndag 3 maj 2015

2004 Chateau de Pez

Troligtvis inhandlades denna flaska på Kastrup flygplats en gång i tiden. Jag har för mig att jag provade en flaska direkt efter inköpet och att den andra stuvades undan. 

Slottet ägs av champagneproducenten Louis Roederer sedan 1995. Vingårdarna består till 48 procent av Merlot, 45 procent Cabernet Sauvignon, fyra procent Cabernet Franc och tre procent Petit Verdot.

Nu fick vinet tjänstgöra vid en fredagsmiddag den 1 maj när syster med familj hälsade på. Lackmustestet för att avgöra hur bra ett Bordeauxvin är, biff stekt i bit, ugnsrostad potatis och béarnaisesås, utföll över förväntan.

Doften är elegant, komplex och mogen med läder, dill och vanilj, tobak, kryddor och källare. Sedan finns en slags röd frukt som skulle kunna vara svartvinbär och körsbär. Mycket trevligt att sitta och sniffa på.

Smaken är mycket traditionell med svartvinbär och körsbär, läder, tobak och fat. Eftersmaken är lång och intrycket generellt är mogen elegans och komplexitet. Just nu är vinet i en perfekt mognadsfas och en fullkomlig njutning.

I beställningssortimentet återfinns årgång 2010 för 385 kronor och 14 volymprocent. Antagligen ett vin i en annan stil än det jag provat, och som inte känns lika lockande. Chateau de Pez är ett slott som jag kommer hålla utkik efter från årgångar som är lite mindre välmatade.

lördag 2 maj 2015

2012 Chateau Cantemerle

Under påsklovet passade vi på att möta våren i Skåne. Med på resan fick ett knippe viner följa med. Däribland den senaste tillgängliga versionen av Chateau Cantemerle.

Först en reflektion kring Bordeaux och årgångar. En misstanke börja nämligen smyga sig på att mina smakpreferenser lutar åt Bordeauxviner från mindre uppskrivna år. Medelfylliga och slanka viner som håller 12,5 volymprocent och med fler smakförnimmelser än väldigt mogen frukt lockar mig numera. Så här långt har 2012 för mig varit en riktigt bra årgång och fler flaskor än från exempelvis den mer hyllade årgången 2010 har så här långt landat i källaren.

Chateau Cantemerle av årgång 2012 består till 56 procent av Cabernet Sauvignon, 36 procent Merlot, sex procent Petit Verdot och två procent Cabernet Franc.

Doften är typisk och de förväntade intrycken radar upp sig. Svartvinbär, plommon, järn, blod, tobak och kaffe bjuds det på generöst.

Även smaken är typisk med svartvinbär, plommon och fat. En vagt grön nyans vill jag beskriva som örtig. Det som avviker är en röd citrussyrlig nyans som jag vanligtvis förknippar med italienska viner. Men det fungerar i Bordeaux också. Kroppen är drygt medelfyllig och slank.

Till påsklammet fungerar det riktigt bra och ett par flaskor kommer jag att lägga undan för att följa utvecklingen. Men det kommer ske med ganska beskedliga förväntningar, för jag förväntar mig inte några stordåd i framtiden. Det jag eftersträvar är nog mest smaken av klassisk mogen Bordeaux till en rimlig penning snarare än en stor vinupplevelse. Det är kanske inte det mest övertygande urvalskriteriet, men jag har faktiskt svårt att komma på en bättre motivation till varför den befintliga vertikalen av Chateau Cantemerle skall utvidgas.

Varunummer: 92565
Pris: 249 SEK

fredag 1 maj 2015

2009 Radici Taurasi Mastroberardino

Mastroberardinos Taurasi Radici är ett vin som jag har ett särskilt gott öga till. När vinet dök upp i en ny årgång fick det spela en framträdande roll under påskfirandet. Här är det hundra procent Aglianico som gäller och vinet får tillbringa hela två år på fat.

Doften är ljuvlig med drivor av mörka och solmogna körsbär och plommon, och därtill läder, kakao och svart te.

Smaken är tät, fyllig och bjuder på generösa mängder av mörka och solmogna körsbär och väl avvägd fathantering. Den sötmogna frukten balanseras väl av syrlighet och läskande tanniner. Till maten kommer vinet mer än väl till sin rätt. 

Ett riktigt gott vin som jag lagt undan några flaskor av. Ett säkert tips inför förestående eller någon framtida grillsäsong är att lägga beslag på några av de flaskor som fortfarande finns kvar på hyllor runt om i riket. 

Varunummer: 95008
Pris: 281 SEK

torsdag 30 april 2015

2010 Montegiachi Chianti Classico Riserva

Tips på bra Chianti tages alltid tacksamt emot och för ett litet tag sedan dök ett sådant upp. Jag beställde en flaska och kan konstatera att det kan vara väl värt att följa flödet i sociala medier av vad folk trycker i sig.

Druvsammansättningen består av 95 procent Sangiovese och fem procent Colorino.

Doften består av mörk frukt och då främst körsbär som åtföljs av viol och svavel à la tändsticksplån. 

Smaken har utvecklat en påtaglig mognad med tanke på vinets ålder. Syrlighet och tanniner är allmänt avrundade och ger vinet ett allmänt behagligt och lättdrucket intryck. Faktiskt går tankarna åt mogen bordeaux eller bourgogne. Annars är smakkomponenterna hämtade från den italienska hyllan med mörka körsbär, viol, en aning jordgubbe, läder och fat. 

Riktigt gott är det och väl värt att prova. 

Varunummer: 78558
Pris: 179 SEK

onsdag 29 april 2015

2010 Barolo La Tartufaia Giulia Negri

Det här är en barolo som jag provat tidigare årgångar av med förtjusning. 

Doften är finstämd med körsbär, sandelträ och svart te. Smaken är elegant, men ändå med viss kraft. Särskilt med luftning utvecklar vinet mer volym. Körsbär, svart te, röd citrus och en aning jordgubbe omfamnas av rätt så stadigt ramverk av tanniner och syrlighet som borgar för att några år i ryggläge bara kommer att göra gott. Redan nu är detta dock ett riktigt gott och njutbart vin som fungerade synnerligen väl till grillad lammsadel.

Varunummer: 79247
Pris: 269 SEK

lördag 28 mars 2015

2012 Chateau d´Armailhac

Chateau d´Armailhac har gått under åtskilliga namn under årens lopp. Egendomen hör sedan länge till familjen Rothschild och rankades som femte cru 1855, 

Det är intressant att följa modets växlingar i druvsammansättningen genom åren. I slutet på 80-talet var det de båda Cabernetdruvorna som stod i fokus med viss inblandning av merlot. Från 1993 och framåt ökade andelen Merlot dramatiskt och runt millennieskiftet användes enbart Cabernet Sauvignon och Merlot. Ett par år in på det nya århundradet ökade inblandningen av Cabernet Franc igen. 54 procent Cabernet Sauvignon, 29 procent Merlot, 14 procent Cabernet Franc och tre procent Petit Verdot användes 2012, och det avspeglar ganska väl hur det brukar se ut sedan tio år tillbaka oavsett vädrets skiftningar. 

Den blålila färgen på vinet i glaset indikerar att vinet är ungt. Även doften är ungdomligt kraftfull med tydliga svartvinbär, kaffe i olika stadier av rostning, läder och blyerts. Vinet är sniffvänligt redan i dag, men det är uppenbart att vinet kommer vinna i komplexitet med tiden.

Smaken är även den ungdomlig och lovande med svartvinbär, plommon och en italiensk kombination av körsbär och rostade fat. Smaken är inte lika generös som doften. Eftersmaken är långsträckt och tanniner och syrlighet är i god balans redan i dag.

Till mat är vinet riktigt gott redan i dag. Men det lovar än mer om en sisådär tio år, och jag hade gärna provat det i moget skick. Jag kommer dock inte att lägga undan några flaskor av det skälet att i kvaliteten inte håller riktigt jämna steg med priset. Lite mer gåshud hade krävts för att denna mycket kompetent framställda Bordeaux skall skilja ut sig från konkurrenterna. Men troligen är det så att vinet är så ungt i dag att jag har svårt att avgöra hur det kommer att gestalta sig om tio år.

Varunummer: 92566
Pris. 381 SEK

måndag 23 mars 2015

2012 Bandol Rouge Domaine Tempier

Vintern börjar lida mot sitt slut och rosmarinen och lagerträdet längtar efter att få komma ut så snart nätterna är mestadels frostfria. Inte utan att vi också känner att vi lever i exil här i den kalla norden. För att frammana känslan av sydfransk värme fick det bli Bandol från Domaine Tempier. 

Utöver mörka plommon och björnbär bjuder doften på örter, stenig mineral och viss rökighet. 

Smaken är generös med drivor av plommon och björnbär. Lagerträdet och andra medelshavsörter återfinns också i smakspektrumet, liksom stenig mineral. Smaken är bärig och frukten yppig, men det balanseras upp en frisk och stram örtighet och en smått bitter nyans som av kakaopulver. Ett underbart matvin.

Ett riktigt gott vin som absolut förtjänar att provas. Det finns fortfarande ströflaskor kvar runt om i riket.

Varunummer: 90344
Pris: 246 SEK

tisdag 17 mars 2015

2012 Clos de l´Oratoire

Idel ädel adel i Bordeaux som låter sitt merlotbaserade vin mogna på nya fat är kanske inte vad som brukar hyllas nuförtiden. Jag är dock svag för heraldik på etiketten och mogen Bordeaux. I detta fall blir jag också lite charmad av att von Neipperg ståtar med en tysk grevetitel trots att adeln avskaffades i Tyskland efter första världskriget och republikens införande. Vad som kanske är mer väsentligt är blandningen som består av 90 procent Merlot och tio procent Cabernet Franc.

Doften är mörkfruktig med plommon, svartvinbär och korinter. Sedan är det ju också en del fattoner naturligtvis. Kaffe, läder och tobak bidrar till en alltigenom trevlig och modernt ursprungstypisk doft.

Smaken är tät utan att bli plump eller fläskig. Mörka plommon, körsbär och korinter med fat och kaffe balanseras nämligen av en slags syrlig röd citruston som balanserar upp vinet och ger fräschör. Vinet är rent ut sagt förbannat gott och fungerar utmärkt som sällskap till maten.

Helhetsintrycket är modernt och professionellt i positiv bemärkelse, men med en syrlig tvist som minner om italienska viner. Jag är positivt överraskad och lägger undan några flaskor för att följa vinets utveckling.

Varunummer: 92564
Pris: 301 SEK


måndag 16 mars 2015

2006 Grand Mont

Begäret efter Cabernet Franc från Loire stillades häromsistens med en flaska från Domaine Pierre-Jacques Druet. Hemsidan är inte uppdaterad sedan september 2009 så jag kan inte bidra med särskilt mycket information om vinet i sig. 

Doften röjer ursprunget på en gång med distinkta svarta vinbär och en aning korinter, medan gräset omvandlats till använd halm. Alla som haft husdjur med halm i botten på buren kommer förstå vad jag menar. Fat och mognad visar sig också med läder och tobak. 

Smaken är behaglig med begynnande avrundad mognad och en medelfyllig kropp. Ursprunget går igen i doften med svartvinbär, korinter, gräs och örter med viss fatrondör. Det jag kommer minnas vinet för främst är dock halmen som går igen i smaken. Vissa skulle nog störa sig på det som jag kallar halm i smak och doft, för det kan också uppfattas som ett orent drag.

Behagligt, moget och en gnutta rustikt skänker vinet en känsla av svunna tider utan prestationskrav. Till Poulet Stroganoff fungerade Grand Mont alldeles utmärkt, och det kommer dröja sig kvar i minnet. Väl värt att prova tycker jag.

Varunummer: 72473
Pris: 229 SEK

torsdag 12 mars 2015

2010 Barbaresco Serraboella Cigliuti

Av någon anledning ramlade jag över noteringar om denna Barbaresco från lite olika håll på nätet och blev nyfiken. En flaska provkördes härförleden och intrycken var blandade. 

Det första doftintrycket är trevligt med söta och mörka körsbär, piptobak, läder, svart te och fat. 

Smaken är rätt så ursprungstypisk. Körsbären är söta och mörka körsbär med en vag antydan åt körsbär i likör. En stenig mineralitet, svart te och choklad är annat som jag noterar. Kärvheten är framträdande och eftersmaken långsträckt. 

Till maten blir det uppenbart att det här är en typ av vin som kommer till sin rätt som soloartist. Ett provningsvin helt enkelt.

Visst är detta en riktigt god Barbaresco, men i förhållande till vad det kostar är jag inte lika övertygad. Mer tryck i smaken och mer magi hade varit önskvärt för att jag skall tycka att priset är motiverat. Pass på fler flaskor till källaren således.

Pris: 429 SEK
Varunummer: 78445

onsdag 11 mars 2015

2009 Chateau d´Arlay

Jura är stekhett. Så mycket har jag begripit av flyktiga exkursioner bland sociala medier. Jag vill ju ge sken av att vara i takt med tiden så en flaska fick följa med hem till fredagskycklingen.

Doften är mycket trevlig med väldigt ren frukt som bjuder på hallon, körsbär och mineral och ett allmänt piggt intryck.

En allmänt salivframkallande syrlighet och kärvhet ger vinet en härligt rustik karaktär. Strukturen känns i munhålan på ett närmast italienskt sätt. Kroppen i sig är riktigt slank och frukten är ren och får mig att associera till hallon, körsbär och rentav en aning saltlakrits.

Här bjuds det rikligt med personlighet. Men till bräserad kyckling med rostad potatis och gräddsås vill det sig inte. Faktum är att vinet är lite för lätt för att samspela riktigt bra med maten. Det är också min enda invändning. Hade det funnits lite mer fyllning i vinet hade jag troligtvis blivit till mig i trasorna. Likafullt var detta en upplevelse som jag med glädje sätter upp på erfarenhetskontot.

Pris: 181 SEK
Varunummer: 92559


2006 Barolo Codane Michele Reverdito

En barolo inköpt för fyra år sedan för runt 200 kronor och som jag uppskattade då för dess kraftfyllda körsbärsfrukt. För ett tag sedan var det dags att kontrollera hur vinet utvecklats sedan dess.

Doften innehåller förvisso mörka körsbär, men annars är det flera nyanser som kan härledas till fat såsom rökighet och eneträ. 

Smaken är förhållandevis tät och fyllig med mörka körsbär och begynnande mognad. Tanninerna har ett bra grepp, men börjar ge vika. Sedan var det där med fathanteringen med kakao och choklad som faktiskt tar överhanden. Det är synd, för annars hade det kunnat bli riktigt bra.

Ett trevligt vin som kommer följas primärt i studiesyfte. Men jag kommer vänta med fler köp till dess att producenten lägger band på sig vad gäller fathanteringen.

söndag 15 februari 2015

2010 Savigny-les-Beaune Les Bourgeots Simon Bize et Fils

I teorin borde kombinationen alla hjärtans dag, rostbiff med rödlökschutney och potatisgratäng bli en fullträff. Men "vabruari" fortsätter lägga lock på den värsta sprittande livsglädjen. Fram sålunda med en flaska röd Bourgogne för att gjuta mod i livsandarna. 

Doften är efter en stunds luftning rätt häftig med en påtaglig sur tjärvedsbrasa. Därtill körsbär, röda bär en aning kryddighet och möjligen en aning viol.

Smakintrycken domineras av en ungdomlig kantighet och en framträdande syrlighet. Kroppen är åt det lätta hållet och rymmer sådant som röda bär, en aning gummi och lite viol à la Rhône medan körsbär och en aning körsbärskärniga tanniner leder tanken till Italien. En diskret fathantering anas också.

Smaken är sympatisk och riktigt god. Det är lätt att föreställa sig att detta vin kommer utvecklas med tiden när den närmast aggressiva syrligheten dämpats. Men det är, om sanningen skall fram, för lätt och ofokuserad i frukten sett till vad det kostar.

Varunummer: 92148
Pris: 301 SEK

onsdag 11 februari 2015

2012 Chateau Lafon-Rochet

Inför framtida proteinstinna middagar är det läge att stuva undan några flaskor 2012 Chateau Lafon-Rochet. Det här är ett mycket trevligt vin som ger mersmak.

Doften är rik, tät och mörkfruktig med svartvinbär och plommon. Sedan finns också ett lyxigt inslag med mocca, läder, tobak, hyvlat trä och en slags krämighet som drar åt gräddkola.

Smaken är tät och generös och ger även den ett lyxigt intryck. Utöver den mörka frukten med svartvinbär och plommon finner jag mocca och stråk av gräsighet. Kroppen är fyllig och tanniner och syrlighet tämligen avrundade, så jag blev något överraskad över att vinet kommit en bit på väg i mognadsprocessen.

Även om vinet är njutbart i dag tror jag att det kan utvecklas väl inom några år. Riktigt smarrigt är det och väl värt att prova.

Chateau Lafon-Rochet rankas som fjärde cru och blandningen denna årgång består av 67,5 procent Cabernet Sauvignon, 31 procent Merlot och 1,5 procent Petit Verdot.

Varunummer: 99486
Pris: 330 SEK

tisdag 10 februari 2015

2004 Cerbaia Brunello di Montalcino

Från Danmark kom för drygt tre år sedan ett tilbud om att köpa en Brunello till riktigt lågt pris. Om jag inte missminner mig kostade årgång 2004 av Cerbaias Brunello di Montalcino 139 kronor per flaska. Jag slog till på tilbudet och provade en flaska vid leverans. Nog tyckte jag att det var gott, men mer minns jag inte. Resten av flaskorna stuvades undan för att få vila sig i form fram tills nu. 

"Det smakar Italien" summerar min måttligt vinintresserade fru intrycken, och så mycket mer finns egentligen inte att tillägga.

Doften är mycket trevlig med körsbär som drar åt det söta hållet, svart te, läder, torkad frukt, farinsocker och en gnutta lakrits. Smaken innehåller även den solmogna körsbär och de där sandiga och kärniga tanninerna som jag är så svag för. Svart te, sötlakrits och torkad frukt är andra godsaker. Smaken är elegant och väldigt vital med tanke på åldern samtidigt som den är omisskänneligt italiensk med viss rustik.

Jag vet inte om det här är urtypisk Brunello, men nog är det Italien på flaska. Riktigt gott utan att vara stort. Av denna flaska att döma är det väl värt att hålla utkik efter fler tilbud.

söndag 8 februari 2015

2010 Schiavenza Barolo Broglio

Någon gång förra året kunde jag inte motstå ett tillbud om att köpa 2010 Schiavenza Barolo Broglio et Cerretta till så att säga primörpriser. Denna årgång skall enligt rapporter som jag tagit del av vara något särskilt. Så kom då tillfället i helgen när det var dags att dra den första korken för att se vad jag köpt för något.

Den första dagen är doften komplex och full av slöjor med förnimmelser av rök, lakrits, mentol, körsbär, jordgubbar och torkad frukt. Komplext och riktigt lovande.

Den första klunken är något av en smärre käftsmäll. Kroppen känns faktiskt aningen för liten i förhållande till de rejält muskulösa tanninerna som får munnen att snörpas ihop. Man kan nog säga att tanninerna inte rensar gommen, utan blästrar den. Även alkoholen märks och det är bra bett bak i svalget. Smakintrycken kommer faktiskt något i skymundan med körsbär, en aning kakao, lakrits, torkad frukt, jordgubbe, svart te och mentol som drar mot röd citrus. Eftersmaken är riktigt långsträckt. 

Efter den första dagen är jag faktiskt både smått chockad och något orolig, och undrar vart det här skall ta vägen. Det var inte riktigt vad jag väntat mig. Men dag två blir jag lugnad. Kroppen är fylligare, smakintrycken tajtare och det är lite mindre diskant över det hela så att säga. Dock märks alkoholen alltjämt. Låt mig säga som så att två glas 15 procentig Barolo räcker mer än väl för att knuffa en utschasad småbarnsfar över kanten.

Tilltufsad och berörd konstaterar jag att det här är en riktigt god Barolo som det skall bli roligt att följa under kommande år. Jag tror dock att det kommer dröja innan nästa flaska öppnas upp. Här är flera år i ryggläge som gäller.

lördag 7 februari 2015

2004 Chateau Cantemerle


Under året som gått har flera bordeauxviner från 2004 avnjutits. Så blev fallet även med Chateau Cantemerle. Egendomen är känd för att använda sig av en hög andel Merlot i blandningen. Men 2004 användes 68 procent Cabernet Sauvignon medan andelen Merlot reducerades till 25 procent. Sju procent Petit Verdot användes också, medan Cabernet Franc fick utgå helt. Jag antar att det avspeglar förutsättningarna detta år då produktionen reducerades med 25 procent jämfört med varmare årgångar såsom 2005 och 2009.

Doften är finstämd med svartvinbär, plommon, läder och kaffe som minner om sump i melittafilter. Smaken är elegant och rätt fyllig med mullig mörk frukt, svartvinbär och kaffe. Gott i och för sig, men vinet upplevdes som rätt så knutet faktiskt. Viss förhoppning har jag om att det återhållsamma draget skall ge vika med tilltagande ålder.

fredag 6 februari 2015

2006 Chateau Phélan Ségur

Den senaste tiden har det blivit en del viner från Bordeaux och det har givit mersmak. Häromsistens greppade jag därför en Chateau Phélan Ségur från Saint-Estèphe för att undersöka närmare. Egendomen rankas som ett borgarvin och druvsammansättningen i vingården uppges vara 55 procent Cabernet Sauvignon och 45 procent Merlot. 

Doft och smak är klassiska och förmedlar ett intryck av kompetent handlag i framställningen med alla bitar på rätt plats och väl hopskruvade. Svartvinbär, plommon, kaffe och läder bjuds det på generöst i doften. Men det är utan vare sig särskilt mycket komplexitet eller mognadsinslag. Smaken ger också den ett kompetent intryck. Mörk frukt med svartvinbär, plommon, en gnutta körsbär, kaffe och läder samt något som jag skulle vilja beskriva som krämighet. Kroppen är drygt medelfyllig och viss komplexitet finns där, men det är en bit kvar innan det är så där härligt moget. 

Ett riktigt gott vin som måhända inte förmår framkalla gåshud av pur lycka. Men till dess fördel skall absolut framhävas att det är i grunden ett tryggt och kompetent vin som passar till exempelvis rostbiff eller andra gastronomiska klassiker. Vad jag nog försöker förmedla att detta är ett vin som skulle kunna illustrera begreppet comfort zone mycket väl. Det är med viss nyfikenhet som jag kommer följa återstående flaskor i framtiden med förhoppning om lite mer mognad och magi.

2008 Barolo Raineri

En Barolo från Azienda Agricola Raineri Gianmatteo hanns med under jullovet. Den köpte jag på några rekommendationer som jag hittade på nätet.

Färgen var påfallande vackert rubinröd. Doften var ren med framförallt körsbär men också kryddor samt svart te. En invändning kan vara att doften kändes aningen knuten.

Glädjande nog var det mer tryck i smaken än i doften. Körsbär, körsbärspraliner, och en aning choklad samsades i en slank, knappt medelfyllig kropp med bra längd. Något kritisk var jag mot en aning alkoholhetta som kändes i framförallt svansen. 

Sammantaget en rättfram och okomplicerad Barolo som inte lämnade något bestående intryck, men å andra sidan hittar jag uppgifter om att den kostade 249 kronor så det var ju inte hela världen. Tyvärr återfinns den inte längre i bolagets sortiment för den som vill bilda sig en egen uppfattning.

söndag 1 februari 2015

Nyårsviner

Som huvudrätt på menyn sistlidna nyårsafton stod Beef Wellington med madeirasås och haricots verts. Det kändes som rätt tillfälle för Bordeaux. Tyvärr har provningsanteckningarna skingrats för vinden, så följande är för min egen bokföring mest.

2004 Chateau Branaire Ducru från appellationen Saint –Julien rankades som fjärde cru 1855 och druvsammansättningen i vingården är 70 procent Cabernet Sauvignon, 22 procent merlot, fem procent Cabernet Franc och tre procent Petit-Verdot. Ett gott vin med alla klassiska Bordeauxattribut väl på plats. Måhända uppfattades det som aningen lättviktigt under kvällens lopp.

2004 Chateau Gruaud Larose, även det från Saint-Julien, rankades som andra cru och i denna årgång användes 57 procent Cabernet Sauvignon, 31 procent Merlot, 7,5 procent Cabernet Franc, tre procent Petit Verdot och slutligen 1,5 procent Malbec, intressant nog. Efter en seg start utvecklades detta vin riktigt bra och fick mer positiva omnämnanden än Chateau Branaire Ducru.

Dessa två viner har utvecklats riktigt bra och befann sig i en härlig mognadsfas med nedslipade och sammetslena tanniner och syror. Komplexa med svartvinbär, kaffe, tobak och läder rent generellt. Kanske att de uppfattas som något åt det tunna hållet, men som komplement till maten fungerade de magnifikt.

1999 Chateau Cantemerle från appellationen Haut Medoc och framställd av 50 procent Cabernet Sauvignon, 40 procent Merlot, fem procent Cabernet Franc och fem procent Petit Verdot dök därefter upp i glasen och levererade en veritabel chock. De två yngre vinerna från Saint-Julien var helt chanslösa mot denna fylligt plommon- och kaffestinna skapelse. Möjligtvis att vinet brister i finess, men det var riktigt gott till maten och vann mest uppskattning runt bordet. På nätet ser jag advokaten i Baltimore förlänade denna årgång 79 poäng medan Winespectator var mer generösa med 85 poäng. Så upplevde inte vi kvällens viner kan jag lova. Måhända flaskvariation i positiv riktning för oss? 

Därefter tryckte vi i oss en flaska 1994 Montecillo Gran Reserva Selección Especial från Rioja framställd enbart på Tempranillo. Vad skall jag säga. Torkad frukt, plommon, fat och en hel del choklad. Tyvärr förmådde den inte överträffa en trio Bordeauxviner, utan kändes lite för lättviktig, och om sanningen skall fram, råbarkad, i sammanhanget.

Slutligen avnjöt vi som dessertvin 2010 Maucalan Torcolato från Breganze i Venentien framställd på Vespaiola. Honungsstinn tropisk frukt, aprikoser och citrus kan jag dra mig till minnes. Det fungerade väldigt väl till ingefärspäron med vispad grädde. Rekommenderas!