måndag 11 februari 2013

2005 Gattinara Tre Vigne Travaglini

Ambitionen att vidga vyerna och prova viner vid sidan allfarvägarna gjorde att en flaska från appellationen Gattinara hamnade i korgen. I föregående inlägg kritiserade jag etiketten. Nu måste jag gnälla om flaskformen i stället. Enligt producentens hemsida är flaskformen från 1959 unik och tanken är att fällningen som uppstår efter långlagring skall stanna i botten på flaskan när vinet hälls upp. Formen är måhända praktisk, men särskilt vacker är den inte.

Gattinara ligger i norra delen av Piemonte och huvuddruvan är Nebbiolo som här även går under namnet Spanna. Upp till tio procent av en druva som heter Bonarda får användas för att runda av tanninerna från nebbiolodruvan. Därtill får upp till fyra procent av en druva som heter Vespolina även användas. Jag hittar inte några uppgifter om den exakta druvsammansättningen för Travaglinis Tre Vigne. 

Både doft och smak hade jag blint satt i Toscana och närmare bestämt Chianti. Det är sannerligen inte något dåligt betyg. Doften är sirlig med körsbär, svart te, läder och en aning kryddighet. 

Smaken är inte så värst fyllig men med bra bett i syrorna och härligt pulvriga tanniner. Även här går körsbären igen och kompletteras av svart te, läder och en rejäl dos röd citrus. I smaken går även att förnimma en begynnande mognad. 

Jag upplever karaktären som lite gammalmodigt med en slank kropp och rejält med kärvhet och syrlighet. Om sanningen skall fram ger vinet ett lite dammigt intryck så att säga. Det är truligt och charmfullt på ett sätt som jag har svårt att värja mig mot. I min bok är Travaglinis Gattinara ett gott och charmigt vin som är värt att prova. 

Varunummer: 90397 
Pris: 199 SEK

söndag 10 februari 2013

2007 Barolo Albe G.D. Vajra

I höstas kom en Barolo från G.D. Vajra som rönte en del uppmärksamhet. Se exempelvis härhär och här. Albe, som betyder gryning eller soluppgång i plural på italienska, syftar på familjen Vajras morgonpromenader mellan de vingårdslägen som gett druvorna till denna Barolo. Tyvärr har inspirationen från morgonpromenaderna spillt över på etiketten som i mitt tycke är alldeles för modern och impressionistisk. När det gäller etiketter måste jag erkänna att jag är lagd åt det mer klassiska och konservativa håller med sådant som heraldik och snirkliga typsnitt. Men jag nöjer mig med att något gulligt djur i alla fall inte är avbildad på etiketten. 

Doften uppfattar jag som ursprungstypisk. Körsbären är en aning åt det söta hållet och de ackompanjeras av viol, tjära och rosor så som det skall vara. Smaken är även den ursprungstypisk med körsbär, hallon och en gnutta lakrits. Fatbehandlingen anas bara. Kroppen är slank och åt det lätta hållet. Helhetsintrycket är att det här är en lättillgänglig Barolo för en rätt så snar konsumtion.

Utan att lämna ett outplånligt intryck tyckte vi att G.D. Vajras Barolo var en riktigt god och trevlig charmör. Allt sammantaget vore det direkt tjänstefel att inte prova denna Barolo tycker jag. 

Varunummer: 2398 
Pris: 189 SEK

lördag 9 februari 2013

2009 Chateauneuf-du-Pape Xavier

Vid något sammanhang under det senaste året fick vi en Chateauneuf-du-Pape från några vänner. Lite roligt är det för oss eftersom jag provade några viner från denna appellation när jag och min fru träffades våren 2004. För att fira hennes födelsedag hade jag valt en 2000 Domaine Beaurenard ur beställningssortimentet. Jag har för mig att den kostade 189 kronor, vilket var en smärre förmögenhet då. Min nyblivna flickvän tyckte att det var väl häftigt för ett vin och tidigt lärde jag mig därför konsten att inte alltid skylta med inköpen. Antagonisten i den andra ringhörnan blev en flaska av den då aktuella årgången av Domaine du Vieux Lazaret. Det blev en promenadseger för Domaine Beaurenard, men när jag skulle beställa fler flaskor var de slut. Därefter blev det Mont-Redon och Bosquet des Papes bland annat, innan intresset för Chateauneuf-du-Pape svalnade. Efter hand började jag tycka att vinerna saknade balans med väl mycket alkohol och söt frukt. 

Xavier verkar ha varit i ropet för ett par år sedan med en omskriven Chateauneuf-du-Pape från den för södra Rhône lyckosamma årgången 2007. Mottagandet verkar ha varit blandat med övervägande superlativer från vintyckarskrået medan flera bloggare framstår som mer svårflirtade. Enligt distributören representerar Xavier den nya skolan inom appellationen med mer fokus på frukt för att göra vinet mer konsumentvänligt.

Druvblandningen i årgång 2009 består till 55 procent av grenache från 90-åriga stockar, 35 procent mourvèdre från 75 år gamla stockar och de resterande tio år procenten kommer från 25 år gamla syrahrankor. 

Doften uppfattar jag som nästintill aromatiskt bärig med söta och mörka körsbär och hallon. Därtill noterar jag en påtaglig örtighet. Smakmässigt är det en tät och kraftig brygd med körsbär, hallon, viol och en hel del mineral. Det är ett gott vin, men det är inte särskilt komplext. 

Om jag skall försöka förhålla mig opartisk tycker jag att Xaviers Chateauneuf-du-Pape förtjänar en köprekommendation. Men om jag utgår från min smak så är detta inte riktigt min typ av vin. Min fru å andra sidan njuter av vinet och betraktar mina invändningar som ett uttryck för snobberi. Antagligen är hon inte helt ute och cyklar. 

Varunummer: 6267
Pris: 219 SEK

söndag 13 januari 2013

2009 Marsannay La Morissotte René Bouvier

Sedan starten i september 2008 har nu 300 inlägg publicerats på denna blogg. Bitvis har livets realiteter trängt sig på och förskjutit fokus från vinupplevelser och skrivande, vilket även avspeglat sig i längre uppehåll på bloggen. En vinnande strategi som utvecklats över tid för mig är att skriva när det är roligt och avstå när det känns allt för pliktfyllt. I dagsläget upplever jag skrivandet som lustfyllt och följaktligen blir det inlägg med någorlunda regelbundenhet.

Så raskt över till den gångna helgens provade vin som kommer från Bourgogne. Marsannay ligger nära Dijon i den nordligaste delen av Bourgogne och blev 1987 det senaste tillskottet av appellationer i Côte de Nuit. Domaine René Bouvier har inte någon hemsida som jag kunnat finna. Således ett språng ut i det okända och jag förlitar mig endast på en lovande recension

Doften allmänt bärig med körsbär och hallon i första rummet. Sedan noterar jag även grus, stendamm och nyhyggen torkad ved utöver en allmän pinotkryddighet. Doften är god och förhållandevis generös. 

Kroppen är både förvånansvärt tät och mogen utan att kännas överextraherad. Körsbär och hallon kommer i första rummet innan en smak av blodapelsin träder in. En typisk pinot noir-smak förnimmer jag med sådant som viol och stendamm. Det allmänna intrycket är avrundat och med viss rondör tack vare den omdömesgilla fathanteringen. Den enda minusposten i protokollet är den förhållandevis kortvariga eftersmaken som ger ett något rumphugget intryck. 

Denna Marsannay är riktigt god och drickvänlig. Hade det inte varit för den förhållandevis korta eftersmaken hade jag inte tvekat över att klippa till med fyndstämpeln. Nu nöjer jag mig med att konstatera att det verkligen förtjänar att provas. Sett till priset är det ett nöje att man kan komma så här långt i Bourgogne. Den som är nyfiken att börja botanisera bland vinerna från denna ädla och mytomspunna region har här en utmärkt kandidat. 

Varunummer: 74067
Pris: 229 SEK

lördag 12 januari 2013

2002 Paul Bara Brut Grand Cru

Som present från svåger med familj fick vi vid något sammanhang denna champagne från Paul Bara. Det är ett champagnehus som grundades 1833 och som är känd för sina utmärkta vingårdslägen. Vingårdarna i Bouzy är huvudsakligen planterade med pinot noir och det sätter sin prägel även på Paul Baras blandningar. Uppgifterna varierar vad gäller druvsammansättningen för denna cuvée. Antingen utgörs blandningen av 80 procent pinot noir och 20 procent chardonnay, eller så har enbart pinot noir använts. 

Doften är oväntat kraftig och mörk. Krämig och nötig med inslag av bröd, apelsinkrokant, russin och en aningen oxiderad blir doftintrycket något tungfotat, om än riktigt gott. Det ligger i andra änden av skalan jämfört med mer dansanta blanc de blanc

Robust är kanske inte ordet som brukar användas för att beskriva smakintrycket av en champagne. Men här är det mer träffande. Kroppen är förhållandevis tät och strukturen på bubblorna avrundad. Smaken är god och julfryntlig med nötighet, röda juläpplen, apelsin och en aning gräddkola. Det här är avgjort en matchampagne. Till långafiléer med vitvinssås fungerar det utmärkt och den robusta kraften kommer till sin rätt. Det var en god champagne som kommer att dröja sig kvar i minnet ett tag.

Den som letar efter en robust matchampagne har här ett utmärkt alternativ, medan det sannolikt är ett sämre val för den som är på jakt efter en aperitif.

Varunummer: 76073 
Pris: 419 SEK

söndag 6 januari 2013

2010 Bourgogne Pinot-Noir Hudelot-Noellat

Efter all julmat sänktes ambitionsnivån den gångna helgen. Med fokus på annat än mat köpte jag en bourgogne i högst rimlig prisklass som sällskap inför helgen. Inspiration till vinvalet har jag fått från ett otal bloggare, och här är några av noteringar som jag hittat: här, här, här, här, här och här.

Utseendet är väldigt transparent och det torde inte vara några problem att läsa dagens tidning genom detta vin. Därför blir jag faktiskt en aning överraskad över den generösa och relativt kraftfulla doften. Efter en stund luftning sprider sig en underbar doft av mörka och solmogna hallon. Vinet är ungdomligt och friskt i doften med citrus och en aning citronzest. Ursprunget röjs också av toner av bränt trä, eneträ, salmiak och grusdamm. Slutligen för jag även en aning kryddighet till protokollet. Så långt ett riktigt trevligt sniffarvin. 

När jag smakar på vinet blir jag nästan knockad av den friska syrligheten som jag närmast skulle vilja beskriva som sprakande. Den citrusartade friskheten återkommer även i smaken med röd citrusfrukt och aningens grapebeska. Hallon, lingon, lakrits och örtighet känner jag också i smaken. Kroppen är mycket slank och eftersmaken långsträckt och frisk. Därutöver skulle jag vilja använda ord som charm och personlighet för att beskriva detta vin. 

Denna bourgogne från Hudelot-Noellat är riktigt god i sin ungdomliga friskhet. Om den ungdomliga entusiasmen får dämpa sig med ett par år i ryggläge kan nog utdelningen bli riktigt god på investerade pengar. Även min fru är faktiskt förtjust och tycker att detta vin är gott trots syrligheten och det friska anslaget. 

En klockren köprekommendation utfärdas för 2010 Bourgogne Pinot Noir från Hudelot-Noellat. 

Varunummer: 90326 
Pris: 185 SEK

onsdag 2 januari 2013

2009 Chateau Chasse-Spleen

Dags att runda av genomgången av Bordeaux från året 2009 med Chateau Chasse-Spleen som är det tionde smakprovet i ordningen. Druvblandningen blev detta år 55 procent cabernet sauvignon, 40 procent merlot och fem procent petit verdot. Av vad jag kan utläsa har andelen cabernet sauvignon minskat till förmån för merlot detta år jämfört med tidigare årgångar. 

Jag tror att jag på en gång kan förstå varför Chateau Chasse-Spleen inte höjts till skyarna i diverse provningar. Jag upplever att den muskulösa fruktighet som präglat flera andra viner från Bordeaux  är nedtonad i detta vin. Det är lite lättare att hitta traditionella kännetecken för Bordeaux i både smak och doft och därför upplever jag Chateau Chasse-Spleen som mer typisk än flera andra viner.

Doften är nästan lite blommig vid den första sniffen. Det är förhållandevis lätt att räkna upp beståndsdelarna i doftspektrumet med sådant som svartvinbär, korinter, plommon och grafit. Fathanteringen har skett omdömesgillt såvitt jag kan bedöma med förnimmelser av mockakaffe, gräddkola och en aning vanilj. Läder och tobak för jag även till protokollet. Listan går säkert att göra längre. Ett riktigt trevligt sniffarvin ur ett doftperspektiv. 

Smaken upplever jag som åt det mer traditionella hållet och förhållandevis väl utvecklad. Svartvinbär, korinter och plommon kompletteras med en hel del kaffe. Kroppen är något lättare än andra bordeauxviner från senare år och någon ungdomlig kärvhet eller syrlighet upplever inte jag. Eftersmaken är lång och nyansrik. 

Mitt omdöme är att 2009 Chateau Chasse-Spleen är en inte särskilt kraftig charmör som det är riktigt trevligt att sitta och sippa på i sällskap med funderingar över om inte less is more även gäller i vinvärlden. 

Varunummer: 95207 
Pris: 304 SEK