Lat 42 Gran reserva 2001 Torre de Oña

Här kommer den första delen av helgens tandemprovning av en rioja i måttlig prisklass från oktobersläppet.

Vid ett första ögonkast indikerar den något ljusa färgen med dragning åt tegel att det är ett medelfylligt vin med viss begynnande mognad.

Doften är härligt murrig och avrundad med torkad frukt. Här finns självfallet vanilj, som ger direkta associationer till hawaiian tropic. Förra gången jag stötte på det lika påtagligt var i La Rioja Alta Gran Riserva -94. Efter hand tittar även dillen fram. Så ansluter även rök och kryddor. För ett vin i denna prisklass är doften mycket bra.

I munnen är vinet halvfylligt med mörka plommon och körsbär. Eftersmaken är härligt vaniljig. Men fatvaniljen känns integrerad, som ett naturligt inslag, snarare än påklistrad. Tanniner och syra är härligt avrundade, men finns där och räddar vinet från att kännas jolmigt.

Detta är en god och ursprungstypisk rioja som slinker ner utan motstånd. Till grillad lammentrecôte och potatis rostad i gåsflott sitter det som en fläskläpp.

Även om doftintrycken är mer generösa än smaken så är det ett vin som levererar över förväntan när priset beaktas.

Varje vinälskare har nog upplevt att det kan vara svårt att bjuda på komplexa viner, särskilt när de befinner sig i sin ungdom, när inte fullt så vinintresserade gäster kommer på middag. Kanske också med förnumstiga kommentarer om att priset inte spelar någon roll för smaken. Mitt tips är därför att ha ett par flaskor av detta vin i beredskap för mindre nogräknade gäster. Dom kommer att få en upplevelse utöver det vanliga samtidigt som juvelerna i samlingen sparas till tillfällen där de får den uppskattning som de förtjänar.

Sammanfattningsvis: Lat 42 får stark köprekommendation med fyndstämpel.