Förutom Castello di Fonterutoli från Chianti, vilket i 2004 års upplaga avnjöts förra veckan, så gör familjen Mazzei viner i Maremma i sydvästra Toscana, liksom även på Sicilien.
Belguardo är en egendom som familjen tog över på 1990-talet och omfattar nu 60 hektar vinodlingar. Här samsas franska druvor med de inhemska och det mest kända vinet är Tenuta Belguardo som nu görs av Cabernet S och C Franc. Serrata Belguardo å andra sidan är ett vin baserat på Sangiovese (80) och Alicante (20), fatlagrat i tolv månader.
Detta har passerat matbordet ett par gånger i olika årgångar, detta är första försöket på år 2006. Doften är efter två timmars luftning ganska kärv och inte direkt publikfriande. De förväntade ingredienserna finns där i form av rostat fat, mörka bär etc. Smaken är också kärvare än jag minns från tidigare årgångar. Det är rätt tuffa tanniner och rejält fruktigt kryddig, L känner saffran, bara en sån sak. Skulle lika gärna kunna vara en Valpolicella, tänker jag, vilket i sig inte är en dålig referens.
Det känns som ett vin som är ungt och oborstat, men å andra skulle jag inte satsa pengar på att det blir väsentligt bättre med en tids lagring. Kanske behövs det kraftigare mat för att komma till sin rätt, kanske är jag ogin och ur form, men jag passar nog fler inköp av denna. Jag fastnar inte riktigt för det, utan att direkt jättebesviken. Och är inte besvikelse i sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar